Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korsgraf vid Qvistofta. Dessutom har jag sett åtskilliga funna i Danmark, och
koaraf några hur bli/va beskrifna och aftecknade.
I det ämne, jag vill afhandla, nemligen förklaringen af vara äldsta
fonsa-ker, har jag visserligen sett åtskilliga shifter både på Svenska och pit fremmande
språk; men jag far öppet tillstå att största delen af dan icke tillfredsställt mig,
och det af skäl, som framdeles skola ådagaläggas. Dock far jag lika öppet ock
med sann erkänsamhet förklara att den bästa Afhandting^ jag i detta ämne läst,
är Htr Cancelti-Rudet Chr. Thomsens: Om Nordiske Oldsager afSteen,
införd i första Banda, af Nordisk Tidskrift for Oldkyndighed.
Kjö-benh. 1832. sid. 421 o. följ. Denna afhandting, som jag icke kände da jag skref
natt Utta utkast i Inledningen till Faunan, och som jag först under
tryckarn-gen deraf lärde att känna, är till tiden den första, hvari, enligt nån öfvertygelse,
ämnet i sin helhet blifvit från riktig synpunkt betrakiadt. Om jag derföre någon
gång t detta Arbete anmärker, hoari nana åsigter i en eller arman enskilt del af
ämnet afvika från Herr Thomsens, så hindrar detta icke att ju våra åsigter, i det
Ida taget, äro lika. Jfven får jag med tacksamltet erkänna den utmärkta
libera-litet, hoarmed Cancelti-Rådet Thomsen låtit mig för undersökningar begagna det
särdeles rika Köpenhamnska Museum, — säkert det största publika i sitt slag — som
mest genom H.t Thomsens upplysta nit tillkommit ocli allt jemnt tillväxt, samt
genom dess outtröttliga verksamhet ordnats och förskönats.
H:r Professor Eschricht, likaledes i Köpenltamn, har undersökt de
huf-vudskålar, som förekomma i våra gamla grafhögar och deröfver
skrif-vit en ganska inleressant Afhandting i Dansk Folkeblad för den 16 Septemb.
sistlidet år. Ehuru resuttaterm af Herr Eschrichts undersökningar icke instämma
med dem, till hvilka jag trott mig hafca kommit, skall dock afeen jag göra H:r Eschricht
den rättvisan, som säkert hcarje vän af fornfbrskningen tillerkänner honom, att
hans särdeles väl skrifna Afhandting var ett ord i sinom tid och att den gagnat
derigenom att den väckt uppmärksamheten på ett för vetenskapen ganska vigtigt och
inleressant ämne, som förut icke varit undersökt. Jag är af den öfvertygdsen att
Ht Eschrichts Afhandting, införd i ett Blad, som allmänt läses af den bildade
de-len af Danska folket, redan haft och länge skall hafva den följd att en mängd
ma-terialkr btifva samlade för framtida noggranna undersöknings; hvilka utan toifvd
skola föra till bestämda och öfvertygande resultaten — Afven anser jag för en
kär skyldighet att här offentligt tacka Prof. Eschricht för dess frikostiga
beredvillighet att förskaffa mig utmärkt väl gjorda gipsaftryck af de fornskallar, han
be-skrifvU. Dessa, ställda bredvid mina Lappskallar, bevisa otvifvelaktigt att de
till-håra en och samma memäskostam Men lltr Eschricht hade ej, då han skref sin
Afhandting, haft tillfälle att sida vid sida med dem anställa denna jemförelse. Jag
är fultt Öfvertygad att om sådant tillfälle erbjuder sig, Hir Eschrichts och mina
åsigter af ämnet skola btifva fullkomligt öfverensstämmande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
