Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaft, ungefär som Vildarnas tveryxor ock att det således, oaktadt brist
på skaftbål, varit jordbacka»
C) Sådana som hafva utskjutande grenar ät fyra eller flera
sidor om skafthålet.
Hit höra den i Nordisk Tidskrift for Oldkyndighet 1 B. sid.
437, pl. IV. fig. 54. beskrifua och aftecknade stenpjes, samt den här på
pl. XI. fig. 136. afbildade. Begge äro af tälgsteu och begge funna i
eller vid hafvet. Deo förra är af KanslURådet Thomsen p. a. st ansedd
att hafva varit ett ankare för ett mindre fartyg — ett förklaringssätt,
hvari jag fullkomligt instämmer. Den är 18 tum i diameter och har
blifvit uppmuddrad i Kallebostraod. — Den senare (pl. XI. fig. 130J
anser jag för ett båtankare. Jag föreställer mig att i hålet varit insatt
ett kort trästycke, vid hvilket linau varit fästad; ankaret kunde då ej
falla ned på platta sidan, utan måste stödja på en eller två af
spetsarna, som dervid gingo ned och fastade sig i muddret. Denna stenpjes
är ungefår 9 tum i diameter och insänd från Bohus läu till Prof. Aj J.
Retzius, som förärat deu till Lunds Antiqvariska Museum, der den nu
förvaras. Hvilken tid den tillhört, är ännu ej bekant
£ jimöe momentet: Fornsäker af sten, raf, ben, glas
m. m. (mest af perle- eller trisse-form),
genomborrade med runda häl, som dock ej varit skafthaL
§. 1. Stentrissör. Vanligen af lösare fin sandsten, och försedda
med ett rundt hål i midten. De äro af åtskillig form och storlek, från
1 t. till lf t. i diameter; än platta på begge sidor och då vanligen släta
(pl. XI. fig. 139.), än af*malnande uppåt och då vanligen horisontalt
rafflade; än kulinga pä begge sidor med en upphöjning kring hålet (pl. X.
flg. 122.)
De förstnämda äro sämst arbetade och synas mig vara äldst. De
finnas i jorden och i torfmössarna, och der de förekomma,’ träffas
vanligen ett större autal. Jag antager att de blifvit som sänken fastade i
Nordens Urinvånare. Farsta kapitlet. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
