- Project Runeberg -  Skandinaviska nordens ur-invånare / Första delen /
54

(1838-1872) [MARC] Author: Sven Nilsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

summa* bärstid es bott, skeda vi i nästa Kapitel undersöka; har vilja vi
upptaga da vanliga förklaringssätten af dessa forosaker oth nppgifva
skalen hvarföre vi ej kunna anse dem för tillförlidiga.

Således först beträffande formeden att de varit stridsvapen. Låtom
oas genomögna dem, från de första till de sista, for attfå afgjordt, hvilka
af dem varit uteslutande dertill använda.

Ingen kan antaga metkrokarna (pL VII. fig. 86, 87) för
anfalls-eller försvarsvapen i krig. Metsänket (pL VIL fig. 88, 89) skulle
visserligen, om det fastades i ändan af eu band, i nödfall kunna användas
som stridsvapen; men att det icke varit sådant utan metsänke, kan man
sluta dels deraf att dylika metsänken ännu nyttjas af vilda folk, och dels
deraf att man ingenstädes hos Vildarna sett något dylikt stridsvapen,
oak-tadt det just Sr dessa, som* isynnerhet ådragit sig uppmärksamhet. —?
Flanchen IV. fig. 3$—40 föreställer harpuner$ som äro så lika dem,
hvilka ännu begagnas af vilda folk, att man ej kan betvifla deras bruk.
De små flintpilarna (pL IV. fig. 41—45) likna dem som ännu nyttjas till
jagt, isynnerhet fugeljagt; till krigsvapen äro de för små tunna och svaga.
Jcke heller har skärknifven (pL VL fig. 68, 69) varit gjord till
stridsvapen; icke heller krokknifven (pl. VL fig. 70-72), icke heller mejseln,
skålyxan, tveryxan m. fl. Som jag förmodar kan ingep falla på den
tanken att något enda af dessa verktyg varit gjordt för att begagnas som
stridsvapen. Således återstå: Lansen, lanseUknifven^ broddpilen,
rät-yxan, hammaren och skaftkilen.

l:o* HVad Lansen (pl. V. fig. 57, 60) beträffar, så synes den vid
första påseendet hafva kunnat vara ett fruktansvärdt stridsvapen; men om vi
betrakta saken litet närmare, torde den få ett annat utseende: En man
som går i krig, går ej som lönnmördare möt ett värnlöst offer, utan i
öppen fejd mot en väpnad styrka. Det ar således klart au en krigare,
väpnad med en sådan tunn, skör flintlans, skulle i första anfallet fä den
bräckt och bli af väpnad. Således skulle icke flintlansen duga till
egentligt krigsvapen. Man bar sagt att den vore aå mycket snarare dödande,
om han afbröts i såret: här har man åter tänkt på mord, ej på krig.—
Jag vill ej neka att lansen någon gång möjligtvis blifvit begagnad som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 13 03:37:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordensu/1/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free