Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om här är fråga och hvars lefnadssätt också derigenom i betydlig
mån upplyses. Detta jagtvapen, som blifvit användt for jagt på
späck-djur: Skalar, mindre Hvalar o. a. y. kunde nemligen icke begagnas
utan båt. Fisk-kroken (pL VII. £ 86.) funnen vid Sundets kust, och
denna Harpun, funnen ej långt från samma kust, bevisa uppenbart
att vildarna haft båtfart på Sundet; och hvarom mer framdeles.
Benpil: På 24:de sidan i detta kapitel är beskrifven och på
planchen VII. fig. 83—85 aftecknad Kastpilen af ben med
flintskårf-vor långs ena eller begge sidor. Detta redskap, som således der
förklarades för Pil, har man nyligen i Köpenhamn förmenat vara Såg*).
Man har nemligen ansett det ega en påfallande likhet med en från
Califomien erhållen såg af trä, väpnad långs begge sidor med
tänder af en haj, samt med en förut erhållen från Grönland —
förmodligen den som finnes aftecknad i Graahs Reise pl. VDL fig. 2. —
Att det hos Graah aftecknade verktyget varit såg, är väl möjligt; men
våra med flintskärfvor försedda benstiletter hafva bestämdt icke varit
såg, utan pil. Detta ser man klart, isynnerhet om man har en si orre
samling att jemföra. Jag eger 7 stycken och har sett ännu flera, så
att jag kunnat jemföra åtskilliga variationer och öfvergångar,
hvari-genom jag här är i tillfälle att framlägga skäl för den tolkning af dem,
jag gifVit: lrmo Det skulle vara omöjligt, att såga med dem då sjelfva
benet, som stundom är helt trindt, alltid är vida tjockare än
flinttänderna, hvilka ligga i en tunn rad, och aldrig såsom sågtänder äro
lutade åt sidorna; 2:do Spetsen tdanför fiintskärfrorna har
ursjming-ligt alltid varit lansformig (jemf. sid. 25) men under bruket har den
påtagligt blifvit trubbad och åter tillspetsad, hvarigenom fårorna för
skärfvorna på de ofta begagnade kommit att gå ut till spetsen och
lansforms-utvidgningen har försvunnit. Detta är ju ett osvikligt
bevis att det är sjpetsen, som hufvudsakligast under bruket blifvit
förnött, och hvilket ej är fallet med sågen, men väl med pilen; 3:tio
deraf träffas många variationer, än med flintskärfvor på begge sidor
*) Det Kongl Nordiske Oldskrift-Selskabs Aarsaöde 1842. sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
