Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ytor förete intet spår af vittring; de äro dock åtminstone 2000 år
gamla, ty sednare har visst ingen i Sverige brukat lans af ffinta. Men
äro dessa ännu friska, ovittrade, egg-ytor minst 2000 år gamla, huru
gamla äro då de vida äldre starkt vittrade slag-ytorna! — I allt fall
kunna vi af denna lans sluta att den tidsperiod varit betydlig, och
icke kort eller snart öfvergående, under hvilken vilda folk bott i
detta land. -
Då, dylika starkt vittrade och derefter å nyo tillskärpta
jagtvapen af flinta oftare torde förekomma bland våra fornsaker, har jag
ansett mig böra derpå fästa fornforskarens uppmärksamhet *
Planchen XVI. fig. 182. På 36:te sidan har jag, beskrifvit och
på PL VIII. fig. 104, 105 aftecknat de portåtiva Nät-slipstenar, som
man förr kallat Proberstenar; och’ genom de från Grönland till
Köpenhamns Museum sedermera nedsända nästan lik dana stenstycken,
(sid. 37. pL XII. f. 149, 150) ansåg jag denna min förklaring vara
fullt bekräftad. Likväl då jag af det Kongl. Nordiske OldskriftseU
skabets förtjenstfulla Aarsberetning for 1841, finner att man ännu
fortfarande anser dem ha varit Proberstenar och räknar dem till
jernåldern; så har jag trott det kunna lända till sakens närmare
utredande att här framlägga ett hit hörande faktum ^ isynnerhet som
äfven en berömd Svensk Fornforskare nyligen yttrat tvifvel att dessa
stenstycken, hvilka han anser för proberstenar, tillhört stenåldren.
Under en Resa till Höganäs den 17:de sistL Maj, företog jag från
Glumslöfs Gästgifvaregård en utvandring upp till "Glumslöfs.Backar," en
ofvan byn framstrykande landthöjd, der åtskilliga stora Ättehögar ligga.
Till hvilken ålder dessa höra, känner jag icke, enär ingen af dem
blifvit öppnad. Men ett stycke från dessa, på åkrarna, voro ett par
mindre upphöjningar utmärkta genom stensättning. De resta stenarna
stodo till hälften ofvan jord och ingen Öfverliggare fans. Af 2:ne från
stensättningen i söder utgående stenrader, var det lätt att se att dessa
forntids monumenter tillhörde desåkallade *Halfkorsgrafvarna**).—
•) Se vidare derom i 3:dje kapitlet.
Nordens Ur-int>årtare. Förtta kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
