Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina redskap af vida sämre st enar ter, eller ock tillbyla sig
flint-redskap från Skåne *). Att. begge delarna egt rum, finna vi deraf att
vi dels träffa mer och mindre genom vittring förstörda
forntidsredskap af lösare stenarter **), dels, ehuru mer sparsamt, lansar,
knif-var och yxor af flinta i de flesta om ej alla provinser i Sverige, från
Skåne till Ångermanland och måhända ännu nordligsre. .Äfven
träffas de der och hvar i Norrige. Jag eger eller har sett stenredskap
utom Skåne, der de talrikast förekomma, äfven från Småland,
Blekinge, Östergöt hl a ad, Öland, Södermanland, Upland, Gestrikland,
Ångermanland; också från Halland, Bohuslän, Västergötland, Vermland,
Vestmanland m. m. samt från åtskilliga trakter i Norrige.
Häraf kunna vi med fullkomlig säkerhet sluta att vilda folk
samtidigt eller efter hvarandra, i en aflägsen forntid, bebott, om ej alla
trakter, åtminstone de flesta af vår Skandinaviska halfö. Vi kunna
äfven vara äfvertygade att i de trakter, der blott sämre stensorter
funnits, hafva vildarna derjemte gjort sig redskap af trä, hvilka helt
förmultnat, och af ben, hvilka hittills måhända blifVit öfversedda ***}.
Dock synes tydligt att forhållandet under vildarnas tid, i det fallet
varit samma som nu, att de talrikast bebott de södra, och glesast de
*) Huru vildars tillhörigheter af vapen och prydnader kunna genom byte frän
man till man komma att vandra till långt aflägsna orter från tillkomst-stallet,
kunna vi lätt% föreställa oss; Rcsbeskrifvare intyga det dessutom- lie ar ne
fann, hos Eskhnoerna vid Koppargrufve-floden, stora glasperjor helt olika
dem som Hudsons bay Compagniet öfversänder, och hvilka härledde sig från
Danskarnas handel med Eskimoerna i Grönland och DavissundeL De hade
således gått genom många händer innan de nådde denna aflägsna trakt. Se
Eearne Journey from fc. to the narthern ocean. Sid. 351.
•*) Äfven dessa äro tillhuggna och behöfde under bruket tillskärpas, hvartill
knachestenarjaåst användas. Det är således klart att hnackeetenar måste
finnas i andra trakter än der flinta förekommer,— och detta är också
förhållandet, ehuru de der stundom äro af löjsare stenart, enär eggen, de borde
. skärpa, var af lösare sten.
***) Den frejdade Russegger har berättat mig att han i Afrika träffat "vildar
hvflkas redskap mest voro gjorda af trä, emedan de icke, liksom dem omgif- .
vaanVfirik, egde derUDi passande stensorter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
