Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru ett ganska sammansatt kastvapen, hos alla, afven de råaste
vildar; och — som redan är visadt — den icke blott finnes, utan
är till en förvånande grad lika och enahanda. Jag har på ett annat
ställe *) derom yttrat: Mag /ser häri en högre Vishet, som tilldelat
äfven menniskan naturliga vapen, men så att de med stigande odling
kunde bortkastas. Lejonet fick af naturen sina skarpa klor, Björnen
sina starka ramar och Vargen sina krossande roftänder, men de fingo
dem fastväxta och oskiljaktiga från individen. Den kan icke
fullkomnas. Hvarje Lejon är ännu till anlag och handlingssätt precist sådant’
som det Lejon var, från hvilket det för årtusenden sedan leder sitt
ursprung. Endast menniskan kan perfectioneras; endast hon kan
bortkasta sina första råa vapen och förändra dem efter sin stigande
odling och förädlade verksamhet1’ Jag vill här tillägga: för att blifva
den mäktigaste, borde/menniskan börja med att vara den svagaste.
Endast derigenom föranleddes hon att utveckla sina högre anlag; ty’
det var icke genom kroppslig styrka, utan genom andens kraft, hon
skulle blifva djurens kung och jordens herre.
4:to. livad är det för en folkstam, som i Skandinavien
brakat verktyg och vapen af sten ?
- Af hvad förut blifvit anfördt är en påtaglig följd, att icke
sten-verktygen eller stenvapnen kunna upplysa oss om stammen, utan blott
om bildningsgraden hos det folk, som begagnat dem. Möjligtvis kan
mer än, en stam hafva härstädes bebott likdana Gång-hus, lika så
väl som bevisligen mycket olika stammar bebott dylika hus i Amerika
och Europa. — Ett af de säkraste kännetecken på stammarna äro
Cra-nierna. I 2:dra kapitlet är ådagalagdt att Cranier i det närmaste lika
Lapparnas och Lappqvinnornas (neml. den på pL D. fig. 4—ii
tecknade, ur en Gång-grift på Möen, är närmast lik Lappmannens från
Lycksele fig. 7—9; samt den på samma planche fig. .10 afbildade,
likaledes från Danmark, är mest lik hufvudskålen af en Lappqvinna fig. 11.)
blifvit funna jemte stenredskap i åtskilliga Gång-grifter i södra Skan-
*) Offentligt föredrag vid Skandin. Natorforskaraea sammanträde i Stocholm 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
