Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbaka i tiden vi kunna följa de nn brukliga redskapen och vapnen
af jern, hvilka äro de enda som historien och sagorna omtala,
såsom tillhöriga de historiska stammarna i landet; och derefter skola
vi likaledes försöka att bestämma tiden för kopparvapnen bärstädes.
Ty det kunna vi taga för gifvet att stenredskapen, af skäl som
blif-vit anförda sid. 1 och 81, i allmänhet äro äldre än både jern- och
kopparvapen. I 4:de kapitlet sid. 22 har jag anfört åtskilliga bevis
på jernvapnens höga ålder i vår Skandinaviska Nord. Jag bar
visat att de vapen, som nyttjades i slaget vid Sticklerstad år 1030
voro af jern och ståL
Samma Olof Haraldsson, som stupade vid Sticklerstad och
derefter blef kallad Olof den helige, anses hafva uppbrännt staden Birka
vid Mälaren. I BjSrköa-Råtten, utgifven af Hadorphius (Stockholm
1687), förekommer, i Företalet på 4:de sidan, figurer öfver fornsaker,
som blifvit funna bland kolstybbe i jorden, der den gamla staden
Birka tros hafva varit belägen *). Alla dessa forhsaker äro af jern
och malm **), hvilket således, jemte det förut åberopade faktum,
bevisar att bruket af metaller som redskap och vapen, i början af ll:te
seklet var kändt både i Sverige och Norrige.
Enligt Prof. Fr. Kmses märkvärdiga undersökningar af hedniska
grafhögar i Livland, Esthland och Gurland, hade Warägerna, som
bevisligen härstammade från Skandinavien, redan i 9:de seklet
stridsvapen: svärd, spjut, yxor, pilar m. m. af jern, och hvaraf synes följa
att samma slags vapen ännu tidigare varit i bruk i Skandinavien ***).
I Gand. J. K. Christies förtjenstfulla bepkrifning öfver
Augwalds-n«s i Norrige f) omtalas en ättehög, F/aghousen, h vilken be vises
*) Det är mig icke obekant att man yttrat olika meningar om läget af clenna
gamla handelsplats. ,
*) Med nndantag af en stentrissa Litt. G. som kan ha varit amulet eller legat i
jorden långt före stadens anläggning.
*) Anastasis der Waräger ton Fr. Kruse\ Rewal 184l. 8:vo, och Necroliwnica
Sf c. mit Atlas, Dorpat 1842 in foL
f) Urdå 2. B. 4. H. sid. 322—Ml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
