Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till samma uråldriga tid och samma råa urfblk hör éfven den
forngriftj som år 1819 blifvit upptagen på Åsahögen vid Qvistofta och
heskrifven samt af tecknad t Iduna 9:de haft sid. 286. tab. L fig. A.Ik
af H:r Proster* M» BrazeHus. Denna forngrift ir isynnerhet i två hänt
seenden markvärdig. Au den tillhör samma klass af uråldriga monument
ter, som de på planchen C. fig. L—V. afiecknade, visar vid första ögon-t
kastet den langa åt söder vända gången (se Iduna p. a. st. tah. I. fig. B.)
och vi öfvertygas än ytterligare derom genom beskrifningen, som visar
atttderi blifvit funna, en mängd flintredskap och rafprydnader,.men
intet spår efter metaUL
Alen sjelfva griftstugan är icke, såsom hos alla de föregående*
qfldngt fyrkantiga utan rund (sa figuren i Iduna)* Denna form är
ovanlig, men dock i högsta grad märkvärdig, som vi nedanför skola
ådagalägga. För öfrigt var griftstugan delad genom en skiljevägg, ungefär
som halfkorsgrafven pL C. fig. HL — Den andra märkvärdigheten, som
vid beskrifningen af denna griftstuga möter oss, är den,, att i samma
stuga ett äldre sätt (en äldre series) af lik blifvit nedbäddadt till ett lager,
en sandbädd lagd deröfver, och genom denna sandbädd ett golf bildadt,
på hvilket lik återigen blifvit begrafda. Så mycket kunna vi med
säkerhet se, oaktadt grafhögen var betydligt skadad innan H:r Bruzelius koin
att undersöka och beskrifva den. Af detta skäl lågo också liken utan
synbar reda och ordning. Dessa dubbla lager af mull, troligen till
största delen tillkomna af de multnade liken, antyda att samma griftstuga
under en ganska lång tid varit använd som begrafningsplats.*)
*) Jag kan ej underlåta en anmärkning, hvarigenom jag också för tillfälle att redan
har fasta uppmärksamheten på olikheterna al fora ti&monumen ter, aom ofta
blifvit med hvarandra £5rvexlade och hvaraf följaktligen oriktiga slutsatser blifvit dragna.
Den lärde Författaren beskrifver och aftecknar på samma ställe sid 301. tab. 1.
fig. 1. C. en ättehög vid Fjelhingt, som han anser aga betydlig likhet med den
förut beskrifna högen vid Qvistofta. Häri kan jag icke dela Författarens
mening ; jag ser i Fjetkingehågen en helt och hållet olika-konstruktion. För det
företa saknas allt tecken tiU den långa smala gången åt öster eller söder, hvilken
alltid finnes vid de griftstngor, som tillhöra stenåldern; för det andra ha
.griftste-narna 3, 4, b, 6 ett helt annat läge ån i halfkorsgrafvarna, och de af Sjöborg
så. kallade draluringar(?) 1 och 2 finnas aldrig kring, de äldsta grjftstugorna
(endast då dessa äro täckta med en jordhög,’ finnes en sténrad kring foten för att
hindra mallen att flyta ut). — Jag vill ej dölja min öfvertygelse att den
Nordens Urinvånare. Tredje Kapitlet* 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
