Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hysa tud*). Dem hyddor byggas i hast; på en half timmas tid är hela
byggnaden färdig; Då Eskimoema nnder sina resor på hundslädar öfver*
fallas af storm» som hindrar resan, hygga de sig genast ett sådant snöhus. Huru
de bygga det, derom underrättas man af Ross p. a. st sid* 390. Till
och med vid sådana blott för tHlftUet uppförda snöhus, glömma de al*
drig att bygga den långa gången. Denna hör således som vasenddig be«
ståndsdel till Eskimostammena hus, de må för öfrigt vara runda eller
fyrkantiga, och murarna må vara uppförda af sten, af jordtorfvor eller
af snö. Precist det samma gäller om våra äldsta forngrifter, i hvilka
sten verktyg förekomma; äfven de ha alltid den långa smala sidogången,
de må för öfrigt vara fyrkantiga eller runda, större eller mindre.
Hvad som är gemensamt för Eskimohusen och forngrifterna är
således, att de alla hafva platta tak, hafva en kring 5 fot hög stuga, äro
försedda med en lång täckt sidogång, som är 2 eller 3 fot bred och 3
fot hög, samt alltid vänd åt öster dier söder. Äfven komma de deri
öfverens att stugans form varierar och är än rund, än aflångt fyrkantig.
Hvad inredningen beträffar, så är den också i hufvudsaken den samma i
forngrifterna och eskimohusen. I begge är platsen midt i rummet
oupptagen, men långs väggarna är rummet indeladt i celler dier spilt, och i
dessa spilt sitta invänarne — i grifterna som i husen — i samma stall*
ning, hvari alla polarfolk sitta o. s. v. Det är väl knappast möjligt att
någon kan antaga alla dessa så mångfaldiga, så väsenddiga och sä
noggranna överensstämmelser för tillfälliga! I fall någon sådan finnes,
anmodas han för vetenskapens skull att framlägga skäl och bevis för sin
mening; ty "se’n saken kommit har såvida,* sedan likheten eller
snarare identiteten blifvit ådagalagd, låter den svårligen afvisa sig med ett
maktspråk eller ett utbrott af harm.
Sedan vi således beskrifvit grifterna, torde vi äfven böra yttra oss
om de i dem verkställda begrafningar. Vi ha sett (pL C. fig. ib.) att
liken ofta, om ej alltid, blifvit insatta i griften i en nedhukad ställning
*) CapiUtin Str John JRoes Zmmte JEnldeckungereiee noch dm Gegenden det
Nordpol* 1829—1833. 1. a. 3221—324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
