Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulor ’••). Horneros’ Kykloper, boende, vid kusten af Svarta
haf-vet, ehuru af Skaldens fantasi utstyrda med många orimligheter,
äro för den rena prosan Nomader, som bo i bergskulor **). —
Länderna mellan Svarta och Kaspiska hafven antagas allmänt och med
skäl för den trakt af jorden, hvarifrån den med högre bildningsanlag
mest begåfvade menniskostammen utgått; dit leda tillbaka de flesta
nuvarande europeiska folkslags äldsta traditioner. — Der bodde
metí-niskorna i bergskulor * och derifråii spridde sig folken, tul aflägsna
länder och förde med sig sina hemseder och sina minnen. De
qvar-blifna voro dock talrika och förökade sig mer och mer, så att de af
naturen danade grottorna ej kunde rymma dem; de urgräfde åt sig
konstgjorda kulor i den lösare bergarten (molasse); dessas antal
ökades och derigenom uppkommo småningom hela stora byar eller
städer af bergskulor ***). Äfven dessa södrens och östrens folk begrofvo
sina döda i samma slags boningar, hvari de sjelfVa ursprungligen bott
(jemf.s. 14). Hethéerna, ett folkslag i Canaan på Abrahams tid,
be-grofvo sina lik i bergskulor. Abraham köpte af dem en dubbel-kula
för att deri begrafva sin döda hustru f); och detta begrafningssätt
fortfor sedan hos Judarna äfven i Jerusalem; deraf krypterna
dersta-des m. m. Samma ursprung, nemligen att vara en efterbildning af de
primitiva boningshusen (Bergskulorna) och dérefter grifthusen, torde
man böra tillerkänna alla katakomber, krypter,’ tempelgrottor m. m.
Men då de folk, som urgröpt och bebott krypterna vid Kaukasus,
blefvo derifrån fördrifna af starkare horder och måste flytta undan
till* länder, der antingen inga berg funnos, eller inga af så mjuk
beskaffenhet att de deri kunde urgräfva boningar, tvingades de att bilda
sig sådana af hopburna och uppstaplade stenar eller af trästockar.
På denna väg föreställer jag mig att all byggnadskonst först upp-
•) Ermans Reise p. 710. — *•) Odyss. IH. 113—115; 1S2. 399. 400.
*** J Plancher öfver dessa artificiella bergsknlor finnas hos flera Resbeskrifvare. Jag vill
blott anföra Dubois de Montpéreux’* Voyage autour du Caucase; Atlas IV. ser.
pi I. II. och III. Hela byar af orgräfda bergskalor i Cappadocien omtalas
i Ainsworthi resa. ’ Jemf. Has Ausl. i$42. N:o ffO. — f) Genes. 23 hap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
