Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaft, hafva vi redan sett; men hvar brukar krigsmannen att låta sabelu
eller bajonetten sitta qvar i skallen på den fiende, hvars hufvud hanklyft
eller genomborrat*}! I alla fall och om man än är nog beskedlig att
tro dylika uppgifter, så följer deraf alldeles icke att stenvapnen tillhört
den götiska stammen; ty det förmäles ej hvilken folkstam de skallar
tillhört, i hvilka de funnits inslagna»
Väl synes det vara den rådande meningen, och hvilken den lärde
Chr. Molbech ännu hyllar i Anmärkningarna till sin Danska öfversättuing
af mitt Utkast till jag t ens och fiskets historia i Skandinavien **), atl
de stenredskap, hvarom här ar fråga och följaktligen de grafkamrar, hvari
de träffas, tillhört våra förfäder af götiska stammen: att dessa vid
in-vandringen i Skandinavien först hade endast stenredskap, sedermera
småningom fingo metallredskap, hvilka de nyttjade jemte stenredskapen och
slutligen då de (vid Christendomens införande) lärt sig att smida jern,
endast nyttjade metall. Denna mening har likväl åtminstone icke
Sturle-son delat; han har föreställt sig saken helt annorlunda och förmenat att
ej blott Åsarna vid Odens intåg i Skandinavien ägde metaller, utan att
till och med de göter, som bodde här förut, voro i besittning deraf.
I 7:de Kapitlet af Ynglinga - Sagan berättar nemligen Sturleson,
hurule-des Oden bland andra stora kunskaper äfven innehade den att lik en
slagruta kunna upptäcka hvar skatter lägo nedgräfda i högarna; och hvari
dessa skatter bestodo, omtalas i 12:te Kapitlet, der uttryckligen namnes
att både guld, silfver och koppar blefvo inlagda i Freys hög. Om
man än icke skulle finna sig befogad att taga allt delta så noga efter
orden; så synes det åtminstone bevisa att Sturleson menat det metaller, till
*) Jag vill ej neka att ju flintyxan, lansen och pilen i nodfall blifvit använda som
stridsvapen. Det är i detta hänseende med Yilden som med andra; da han
blir anfallen, försvarar han sig med de vapen, han har till hands. Det är
sannolikt och säkert att dvergfolket använde sina stenpilar och stenyxor mot
Jot-narna (Jemf. Inledn. till Fauna sid. L—LI.); men det år lika säkert att dessa
pilar och dessa yxor icke varit ämnade till krigsvapen, utan. till jagt
*) Införd i Dansk Ugeskrift 1836, N:o 206, 207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
