Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgått frän de småväxtå, som obäkigt stor och statk; om den utgått
från de storväxta, som ymkligt liten och svag. Den storväxtare
yf-ves af sin styrka och behandlar den svagare med öfverdådigt
förakt: det är Thor, som med foten kastar dvergen på Balders bål; det
är Kanaans Enakim, som anse Israeliterna för gräshoppor; det är
Gallern som föraktligt nedblickar på den småväxt e Romaren *).
Den i kroppslig styrka underlägsne hämnas derigenom på sin
storväxte förtryckare, att han framställer honom som tafatt och dum,
och tillägger sig sjelf större förstånd och mer slughet: det är
mysses i Polyfems kula; det är Romaren, som ler åt Gallerns enfald och
gör deraf ett ordspråk **); det är Grönländaren, som i mjugg beler
den tafatte och enfaldige Européen’**); det är Ejgil och Askovis och
hvar och en, som under namnet *Menniskd? uppträder i en jättesaga.
Af allt detta är klart att någon verklighet ligger till grund för
Sagorna om jättar och att alla dessa Sagor utgått från en småväxta-
-re stam, samt att således äfven Skandinaviens jättar (Jotnar) voro
menniskor. Sedan detta är gifvet, vilja vi försöka att utreda till
hvilken folkstam de hörde. De måste hafva tillhört någon storväxt
stam, med hvilken en småväxtare kommit i fiendtlig beröring. För
att erhålla någon ledning för utredandet af detta ämne, skola vi först
undersöka hvad denna folkstam, Jotnarna, kallade sin .Gud. — I förut
anförda Ejgils ock Asmunds Saga bad en Jotnaqvinna Thor om
hjelp, och lofvade vilja löna hans omak med en god bock d. v. s.
med offer af en bock. Vidare lörtäljer hon att hon hade en dotter
med Thor och hon tillägger: Thor har utvalt mig bland sitt folk (i
lid sini). Således var, enligt denna Saga, Jotnarna Thors folk, eller
med andra ord: Thor var Jötna-Gud. Odin fråmställes i denna Saga
som en underjordisk mörksens förste^ hvilket alltid är händelsen med
främmande Gudar. — Äfven en annan Såga lemnar oss samma
ledning: I Sagan om Fomjotr (den gamle jätten) och hans slågt
berättas att Thorre (påtagligt detsamma som Öku-Thorr d. v. s. Thor)
*) C*8. Gall. II. 30. — *•) Camd. Brit. p. 2. — «wj gld> BL not
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
