Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högar, på hvilka nämda Tornar växa, så träffa vi vid skeletterna af
de derstädes begrafda liken alltid ett, två eller tre smärre eggverktyg,
och se vi noga efter läget, så finna vi påtagligt att de blifvit lagda som
amuleter på likets bröst. Sådana äro pl. XVII. fig. 206—207. 212.
Samma folkstam brukade äfven stundom att. bränna sina lik,
hvarefter den uppsamlade askan och de brända benskärfvorna i krus
som nedsattes i Högen. I en och samma Hög träffa vi stundom
bredvid hvarandra dels hela liggande skeletter och dels flera krus méd
aska oeh brända benskärfvor, så att det är ganska säkert att
beg-ge dessa begrafhingssätt samtidigt och hos samma folk varit i bruk.
Ännu känner jag ej om blott det ena könet brändes, eller om
brännings-ceremonien, som lärer ha varit kosteam, tillhörde någon viss
värdighet *). Men det vill synas att de första fattigare kolonisterna
som hit inflyttade, hvarken brände eller ens höglade sina lik,
hvar-om framdeles mera skaH anföras. Äfven i de efter samma stam
funna Urnor (krus) méd aska och brända benskärfvor förekomma «/f
tid samma slags amuleter som hos de obrända liken. Dessa
amuleter bestå i en rak-knif, ett sylspett, en försliten knifs-stubba, eller
en pincet e. ti. Hvad som bevisar att dessa saker icke blifvit
dit-lagda såsom den aflidnes tillhörigheter, (helst när vi känna att det
var de rika och mäktiga, men ej de fattiga, som blefvo brända och
höglagda), utan såsom skyddsmedel, är att de ofta varit bräckta och
vanligen gamla och förslitna innan de nedlades i Urnan; ja stundom
bestå de Mött i en afbruten knifsudd (fig. 209). Det var således för
metallen och eggen skull som de ditlades och sannolikast skulle de
beteckna värjan, som var det förnämsta stridsvapnet Och att de icke
funnits, i kläderna hos det brända liket, ser man deraf att man stundom
träffar förmultnade träbitar afknifskaftet (fig. 205). Vanligen liggers
sådan amulet ofvan på benskärfvorna och en annan ner midt i urnan.
*) Sturleson berättar att Oden införde bruket att bränna liken. Kan väl vara;
ipen säkert är att detta brak idkats af många folkslag, som ej kände Odins
lära, och» att det äfven, åtminstone i Skandinaviens södra och vestra
kusttrakter, var öfligt långt före Odias ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
