Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
kullerstenar. Ett och annat af de mindre rören är ännu pyramidformigt och tyckes
hafva sitt ursprungliga utseende; men de flesta äro mer eller mindre sköflade och
några så helt och hållet förstörda, att knappt grundstenarna ligga qvar. Äfven det
mellersta och största har under mer än ett århundrade blifvit plundradt och för-
minskadt. Man kan göra sig ett begrepp om dess ursprungliga storlek, då man
ser hvilken massa af kullersten som blifvit använd till den mängd af gärdsgårdar,
hvilka förekomma i denna trakt, och då man hör folket försäkra, dels genom egen
erfarenhet och dels genom deras fäders berättelser, att all den sten, som ligger i
dessa gärdsgårdar och en stor del af den som på Kivik blifvit använd till broar
och byggnader, är hemtad från Bredarör.
Midt uti och på bottnen af röret finnes en stenkista af en aflångt-fyrkantig
form, af vid pass 13 fots längd från söder åt norr och 3 fots bredd, bestående af
uppresta, nästan fyrkantiga stenar af nära 4 fots höjd, 3 fots bredd och 8—9 tums
tjocklek, satta med kanterna intill hvarandra och på den inåt vända sidan mer eller
mindre släta, utan att dock vara släthuggna eller slipade”). Sådana resta stenar
hafva funnits fyra på hvardera sidan och en vid hvardera gafveln. Af dessa med
figurer tecknade sidostenar hafva ty värr två, genom vårdslöshet, för lång tid sedan
förkommit.
I sitt ursprungliga skick var stenkistan belagd med flera på tvärs liggande
större hällar, och deröfver var kastad en massa af större och mindre kullerstenar,
så att griftröret hade form af en stor ätthög, hvilken till en del var beväxt med
buskar och träd.
De på insidan af sidostenarna mödosamt inhackade och ingnidna figurerna
hafva på många olika sätt blifvit af fornforskarne tolkade. Äfven jag skall försöka
att tolka dem, men jag torde först få fästa uppmärksamheten på följande förhål-
lande: sedan grafkistan blifvit byggd af hopsökta passande granithällar och dessa
på insidan blifvit ristade med en mängd figurer, som påtagligen antyda en historisk
händelse, har man icke blott tillstängt minnesvården genom gafvelstenar och stora
täckstenar, utan wan har äfven, som ofvan nämndes, öfver det hela kastat en så
ofantlig massa af kullersten, att man förvånas huru de kunnat hopsamlas, isyn-
nerhet sedan man erfarit att tusendtals parlass redan blifvit derifrån bortförda. Denna
ofantliga massa har säkert icke kunnat i forntiden hopsläpas från när och fjerran
utan en hel kommuns förenade bemödanden.
: Enligt våra religiöst-sociala åsigter, synes det hafva varit ett besynnerligt
folk, som, efter att hafva gjort sig så mycket besvär att i sten inhugga minnet af
en strid och seger (ty detta vilja figurerna påtagligen förtälja) hvilket företag måste
) Vid södra ändan af denna, litet till vester, ser man en annan mycket mindre, aflånugt-fyrkantig graf,
äfven byggd af på kant stående inåt platta stenar, och ännu på Sjöborgs tid hade den två täckstenar.
Deri har troligtvis förvarats någon urna med brända benskärfvor. Sjöborg fann deri några små ben.
Samlingar för Nordens fornälskare, sid. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
