Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Men den utbildade spiralfiguren saknas på Kiviksmonumentet likasom i grot-
tan vid Dowth, (så vidt jag vet) och de koncentriska ringarna, likasom i New Grange
— dock måhända de" finnas, om grottan blefve noggrannare och vid tillrackligt klar
belysning undersökt. Jag såg dessa grottor blott vid svag belysning.
Olikheten mellan Kiviksmonumentet och grottorna består hufvudsakligen deri
att på det förra finnas menniskofigurer, hvilka saknas på de senare. Men om man
tänker närmare på saken, torde man finna att det mäste så vara. Det förra monu-
mentet är påtagligt uppfördt till minne af en enskilt händelse: en strid, en seger
och ett segertåg, som det genom figurskrift, tecknad på segrarens sarkofag eller
kenotaph vill föreviga; grottorna deremot äro tempelbyggnader, ämnade för hednisk
gudstjenst, och sidogångarna måhända kapeller för begrafningar. Innan vi lemna
dessa grottor, vill jag hafva erinrat läsaren att de, likasom Kiviksmonumentet, obe-
stridligt tillhöra bronsåldern: man träffar der spiralen, zickzacklinien, hjulet med fyra
ekrar, den flerdubbla cirkeln med eller utan medelpunkt m. m., hvilka figurer osvik-
ligt karakterisera den egentliga bronsåldern och hvilkas symboliska betydelse vi
framdeles skola försöka att förklara "). Således har jag hittills blott velat bevisa
att de Irländska grottorna tillhöra bronsåldern.
Men vi torde ännu närmare kunna bestämma bruket och betydelsen af dessa
Irländska grottor, sedan vi jemfört dem med dylika, hvilka förekomma i ett annat
land och ligga långt närmare källan för den hedniska gudstjenst, för hvilken de
påtagligt varit bestämda.
Att ön Malta, som nu tillhör England, fordom under en lång tid varit be-
bodd af en phenicisk koloni, inhemta vi af Diodorus Siculus och af flera forntidens
klassiska författare. Ön som redan omtalas af Homerus under namn af Ogygia ”"),
blef sedan kallad Meleta och slutligen Malta. Den beboddes af Phenicerna då den,
ungefär vid Trojanska krigets tider, intogs af Grekerna, derefter af Karthaginenserna
under Hannibal. Sedan togs den af Romarna, efter dem af Araberna m. fl.; men
det säges uttryckligen att den af sina nya herrskare allt jemt fick behålla och öfva
sin pheniciska gudadyrkan.
I Badger’s Description of Malta and Gozo. Valetta 1851, finnas noggranna be-
skrifningar öfver der förekommande grottor eller så kallade katakomber, hvilka be-
visligen äro af pheniciskt ursprung och hafva användts för phenicisk gudstjenst.
Sid. 300 beskrifver författaren en sådan grotta, nära S:t Paulskyrkan, hvilken, lika-
som de Irländska, består af flera sidogalerier, och hvad som är ett slående bevis
for likheten, är att samma runda platt-konkava stenar, som träffas i de Irländska,
äfven förekommer i dessa: på golfvet, säger författaren, ligga två cirkelrunda ste-
") Härtill kan läggas figuren hos Wilde s. 198, som något liknar Bölgeziraten. Thoms. p. a. st. sid. 62.
”) Att Homérs Ogygia verkligen varit deuna, betviflas dock af andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
