Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrka blifvit byggd, och att denna äfven under munktiden, likasom förut haft
anseende, anser jag kunna slutas deraf att stället är beläget i en utmärkt bördig
och behaglig trakt. Måhända äfven lunden och trädgården äro af hög ålder.
Märkligt är hvad traditionsvis berättas från äldre tider om betydliga och dyrbara
jordfynd. Möjligtvis ha de tillhört Baalstemplet; ty vi veta att dessa alltid varit
rika. — Det var i denna fjord, jag 1826 såg användas den orientaliska methoden
att fånga lax. Nilss. Fanna 3, s. 392.
Att Phenicerna äfven vid Lofoden haft någon inrättning för offentlig Baals-
tjenst, ") anser jag vara antagligt derföre att de utan allt tvifvel der haft en be-
tydlig handelskoloni. Jemf. s. 76. Jag har också antagit som sannolikast att här
i granskapet legat Pytheas’ Thule.
Anmärkn. Detta så ofta omskrifna och besjungna Thule har af skilda förfat-
tare blifvit förlagdt till många vidt skilda ställen. Orsaken dertill har varit den att
Pytheas uppgifvit att Thule låg längst i norr — och man visste ej hvilken kosa
Pytheas under sin resa tagit. Deraf kom att hvar och en som sjelf sett eller el-
jest fått kunskap om ett ställe, som han ansett ligga längst i norr, kallade det
straxt Thule. Till exempel: Sedan romerska flottan seglat kring udden af Kaledo-
nien och upptäckt och lagt under sig de öar, som kallas Orkaderna såg den på
afstånd än längre i norr ett land, och straxt troddes det vara Thule (Tac. Agri-
cola 10), ehuru det påtagligt ej var något annat än cn af Shetlandsöarna. Då Di-
cuil fick höra af några munkar att Island åt det hället låg längst i norr, så kal-
lade han det utan betänkande Thule. Då Procopius i Constantinopel sammanträf-
fade med några Heruler, som uppgåfvo sig vara från ett land i den högsta Norden,
skref han genast i sin bok att dé voro från Thule, ehuru de ganska säkert icke
sjefva gäåfvo sitt hemland detta namn, som de sannolikt aldrig hade hört. Detta
sammanträffande är dock högst märkvärdigt och skall närmare granskas i Afhand-
lingen om Jernåldern. — När poeterna tala om ”ultima Thule,” så ha de dervid
säkert icke fästat något bestämdt begrepp. Dä, i anledning af hvad skalden Sta-
tius yttrat: ”et refluo circumsona gurgite Thule,” man har velat lämpa detta uttryck
på Gejsern, och derigenom bevisa att Island är Thule; tillåter jag mig erinra att om
man vill tillägga detta uttryck någon motsvarighet i verkligheten, så passar det
långt bättre på Malströmmen och Saltensströmmen utanför kusten af Norge, än på
Gejsern på Island. "") — På ön Tränen såg jag en ofantligt stor portöppning till
en grotta i sidan af fjellväggen; men der märktes intet spår efter menniskohand.
”) Jag kom icke dit under resan 1816; men Krigsrådinnan Coldevin på Dönnäs, som var född på
Lofoden berättade att der fanns en besynnerlig grotta, i hvilken hon jemte andra barn brukade leka
gömma, och hvilken hon sedan som fullvuxen funnit märkvärdig, helst den påtagligt i forntiden
blifvit uppförd af menniskohand. Jag har trott mig böra nämna detta för det fall att någon sak-
kunnig man, som dertill komme i tillfälle, ville undersöka förhållandet. Måhända grottan numera icke
finnes, måhända är den utan någon betydlighet.
"’) Jag rodde i båt öfver Saltensströmmen d. 18 Aug. 1816, vid ett tillfälle då vattnet i fjorden och i
hafvet stodo i jemnvigt; men sedan såg jag från en uppstående klippa hur vattnet från ena sidan
började stiga, och detta tilltog ögonblickligt. Då bildades djupa trattlika hvirflar, den ene vid den
andre, i hvilka vi från klippan kunde se djupt ned i botten, och på hvilkas stigande bräddar vattnet
yrde fraggande och dånande som en våldsam störtflod; hela vattenmassan var i en förfärligt vild fram-
rusande fart. Denna ström slukar, sade man, årligen några menniskolif, hvilket kommer mest deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
