Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Jag nämnde här ofvan att enligt min hittills gjorda erfarenhet brukade icke
de först hit anlända Phenicerna att bränna sina lik; det var först under en sed-
nare tid, måhända under Carthaginensernas välde, som liken brändes och askan och
brända benskärfvorna lades i lerurnor och insattes i högen. Till samma (Carthagi-
nensiska?) tid höra, enligt hvad vi anse oss kunna gissa, de hos oss funna läder-
penningarna; och härmed står det i fullkomlig öfverensstämmelse att först hos Car-
thaginenserna, men aldrig hos Tyrierna omtalas lädermynt i historien.
Vi hafva dock i Skåne många minnen äfven från den äldre Sidon-Tyriska tiden.
Dit räkna vi alla de svärd och andra bronser, som äro prydda med spiralfigurer;
dit höra de på vår tafl. 3 fig. 34 och 35 tecknade bronsyxor, och dit höra följakt-
ligen de alldeles likformiga bronsyxor, som äro tecknade på stenen N:o 1 i Kiviksmo-
nusmentet (sid. 5 och 26) ty på yxor af denna eller liknande form saknas aldrig spiraler.
Och dock har man låtsat sig betvifla att Kiviksmonumentet hört till Brons-
åldern, derföre att deri icke bevisligen funnits någon brons. Man har äfven be-
tviflat att Baalskult varit dermed samtidig, eller att det ens någonsin funnits någon
phenicisk soldyrkan här i Norden. Det är förgäfves man erinrar tviflaren, att de
ofvannämnda figurerna på första stenen i det monument, hvarifrån dessa forskningar
först utgått, påtagligen äro tecknade efter sådana bronsyzxor, som ännu stundom
finnas i jorden hos oss och med hvilka teckningarna på stenen äro så fullkomligt
lika, att ingen som jemför dem kan tvifla derpå, isynnerhet som man aldrig ser
sådan form på någon yxa af jern eller sten. Beträffande åter den med Bronsåldern
har i Skandinavien samtida Baalskulten, så står på midten af nämnda sten N:o 1,
solgudens symboliska bild, aftecknad alldeles sådan den i forntidens Baalstempel
förefanns och af flera forntidens författare blifvit beskrifven, och sådan den ännu
i sednaste åren påträffats i Irlands tempelgrottor och Maltas Katakomber. Att pre-
sterna som äro afbildade på 7:de stenen, äfvensom på den 8:de, der de stå kring
offerkitteln, verkligen föreställa Baalsprester, bevises än ytterligare af deras besyn-
nerliga drägt, som alldeles liknar den prestdrägt, hvilken Herodianus i sin Historia
V Bok. 3 kap. tillägger Solens (Baals) prester i Emesa. Han säger nemligen att
de voro klädda i fotsida rockar med vida ärmar på phenicernas vis. Hade Herodi-
anus blott tillagt att de öfver hufvudet hade en capuchon (munkkappa) som stod
fram öfver pannan i en spets, så hade kostymen varit fullständigt beskrifven, just
sådan som den, hvari Baals offerprester framställas på ifrågavarande Skånska monu-
ment. Dessutom lärer ingen, som betraktar alla figurerna i sitt sammanhang, kunna
bestrida att de utgöra en med figurer skrifven berättelse om en i forntiden timad
märkvärdig tilldragelse, hvars minne man ville till en sen efterverld förvara. Men
hvar och en kan lätt inse, sedan uppmärksamheten derpå en gång blifvit väckt, att
om denna skrift skall kunna begripas, måste den läsas från höger till venster, hvar-
igenom den också genast röjer sitt semitiska ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
