Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Att Celtiska folk bebodde Gallien och Britannien da Druidkulten der uppkom, är väl antag-
ligt; men vi veta ej om de funnos då Phenicerna först började der drifva sin handel; åtminstone
synes dock Celternas stamförvandter, Cimbrerna, hafva funnits då Pytheas reste i Norden, enär åtskilliga
lokalnamn i hans fragmenter bäst skola förklaras af Kymriskan. Men tiden för dessa Cimbrers
ankomst till Europa lärer vara ganska osäker. Dubois de Montpereux menar att de i 7:de seklet
f. Ch. blefvo i sin hembygd anfallna och fördrifna af Khasar-Schyterna, att en del af dem då van-
drade till vestra Europas kustländer, och att de på hela denna väg från trakterna af Svarta hafvet,
lemnat spår efter sig af sina religiösa idéer och sina monumenter; hvarvid åberopas från Krim det
slags monument, som i Bretagne kallas Dolmen och hos oss Dyss. Men det är åtminstone säkert
att dessa monumenter icke tillhöra Bronsåldern, utan ganska bestämdt Stenåldern, ty endast sten
finnes hos dem som deri äro bLegrafna och liken stå i dem i nedhukad ställning, likasom i Gang-
grifterna. Det är således visst att om de hade Druidkulten med sig, hvilket icke synes troligt, så
hade de ätminstone icke bronsen ").
För att visa huru uppriktigt jag önskar, att äfven denna afhandling må blifva föremal för
opartisk och på sakkännedom grundad granskning tager jag mig friheten att upprepa hvad jag för
mer än 20 år sedan yttrat rörande mina ethnografiska försök:
»Hvar och en författare, som lifligt interesserar sig för det ämne, han bearbetat, önskar
utan allt tvifvel att bearbetningen blir föremål för offentlig och opartisk diskussion; ty ehuru öfver-
tygad han kan vara om sina egna åsigters tillförlitlighet, längtar han dock att få veta huru andra,
tilläfventyrs mer kunniga och mer skarpsynta, se samma sak, samt om de biträda de åsigter till
hvilka han genom sin forskning kommit, eller anföra giltiga skäl för motsatta. Men om detta i
allmänhet gäller om hvarje författare, som genom sina forskningar redligt och ärligt söker sanningen
och endsst den; sa mäste det i hög grad gälla omr den författare, som vågat försöket att på ett nytt
fält införa och från nya sidor skärskåda ett länge och af många på annat sätt behandladt ämne,
och framför allt om detta ämne är af den vigt och betydenhet, som vårt eget slägtes och dess skilda
stammars tillstånd, under de tidsperioder, som föregått deras egentliga medborgerliga och politiska
historia» (Litteratur-Tidningen: Studier, kritiker och notiser 1844, sid. 145). Samma tänkesätt
som jag då uttalade, hyser jag ännu. Jag inbillar mig visst icke att allt i detta mitt arbete är
ovedersägligt; men jag hyser den öfvertygelsen att hufvudsakliga innehållet deraf skall välbehållet
genomgå kritikens skärseld, och att man omsider skall finna att här, så väl i södra och vestra Skan-
dinavien, som i hela vestra Europa, i forntiden funnits en semitisk kultur, samtidig med en semitisk
soldyrkan, hvarefter otaliga spår förefinnas. Att de grunder, på hvilka denna min öfvertygelse stödjer
sig, blifva af lärda och skarpsinniga män pröfvade, är min uppriktiga önskan; äfvensom att de,
hvilka rätta mina misstag, ville framlägga bättre förklaringar, än jag förmått åstadkomma, öfver till-
komsten och betydelsen af de fornsaker, som här afbandlats. Att ett och annat förekommer mer än
en gang, torde af flera skäl ursäktas; afhandlingarna ha skrifvits på skilda tider, och vissa satser
hafva synts författaren så vigtiga att de bordt med förnyade bevis åter framläggas.
Stockholm den 8 Mars 1865. SVEN NILSSON.
") Detta förhallande var icke kändt för 23 år sedan, då jag skref U:te kapitlet af »Ur-invunarna», hvarfore jag då kom att
begå misstag, som nu äro rättade och som vidare skola rättas. .
= ASSA —Å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
