Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sylgja ( = svilgja), sylgr, g. -jar (= svilgja-) men däremot
svelga*); -viår i men veör; -yfill [ = *vifill) men vefa (jfr. Fick
W - s. 877, 867); vipta ( — *viftja) men vefa, veptr, veftr\ vigg
(^a-stam) men vega, vegr\ virda, rå, -viräi, viräir, viråing men
verår ; virki (neutral /a-stam; äfven maskulin jan-stam),
virkja, kt, virkr ( ursprungligen;’a-stam), virkå (= *virkipa) men
verkr-), verka, aå, verki (svag mask. ren a-stam); visinn (jfr.
ofvan birkinn), vist (fem. -i-stam| men vesa, vesinn; piggja men
peginn, -pegi (maskulin ren aw-stam). Ett anmärkningsvärdt
exempel må särskildt påpekas, närnl. grikkjar af ett äldre
’ grekjar^), af lat. graecus; jfr. got. kreks, Ihty. chreah, chriech,
pl. chrechi (Graff, lV, 591). I ett annat lånord silki = lat.
sericum synes äfven i genom inverkan af följande i ha
uppkom-mitafe; fsve.har äfven selke (Rietz), jfr. Ihty. serih (Graff),
ags. seoloc (Rietz).
Vi finna af denna någorlunda uttömmande exempelsamling,
hurusom denna inverkan af i eller j genomgående röjer sig i
så godt som alla de fall, där det s. k. i-omljudet är verksamt,
såsom i substantiviska ja- och ya«-slammar, i sta. femin.
i-stammar, i svaga femin. jn-stammar, i dal. sing. och nomin. plur.
af maskul, w-stammar, i subst. på -ing, -ingr, -å (= iöa), -ill,
-sli och -sl (— isl), -ska (= iska), i verb. på -ja med impf.
-åa eller-ada, i adjektiva på -ja-, -inn, -ill, -sk (= islc), i
kom-parat. på -ri (= iri) och superi, på -st (= ist). Häraf vill
det nu synas, som om denna af i och j verkade ölvergång från
e till i vore att omedelbart sammanställa med det vanliga och
’) Svelgr, g. -jar visar sig däremot med sitt e vara — svalgja-. Om infin.
scelgja se nedan.
l) Yerkr, g. verkjar är = ursprunglig stam varkja-. Se nedan under
verkja samt jfr. de nyss afhandlade stammarne svilgja- och svalgja-.
3) 1 detta ord synes -ja vaia en ren fonetisk utveckling efter gutturalen.
Samma förhållande kan uppvisas i flere andra lånord, såsom i /feja
(lat. ficus, fhty. figa), gigja (medtlat., ital. giga, ffr. gigue, mhty. gige),
fsve. atikia (lat. acetum, got. akeit, fhty. ezzik). — Månne belgr
(— balgja-, got. balgs) m. fl. böra på samma sätt uppfattas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
