Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock stétt af stélit-, stiht1) (jfr. ags. stigu, fhty. stiga, trappa)3).
Förutom dessa nu senast behandlade fall, en analogibildning
och ett bestämdt begränsadt undantag, torde ingen
inskränkning finnas i fno. i den ofvan uppvisade lagen om öfvergång af
e till i framför följande j eller omljud verkande i. En och
annan enskild företeelse, som vid försla ögonblicket ser ut som ett
undantag, eller som hiltils blifvit uppfatlad så, att den måste
bilda ett undantag, om denna uppfattning vore riktig, skall vid
närmare betraktelse visa sig als icke stå i strid med
ifrågavarande lag.
Några sådana fall må nu skärskådas. Med komp. firri, firr,
superi, first med regelbundet i (firri —*firriza, o. s. v.) stämmer
icke väl komp. verri, verr, superi, verstr, verst, med e i st. f. i.
Vore nu verri, såsom allmänt antages (jfr. t. ex. Fick, W9 879)
uppkommet af elt * versisan-, verr af ett * versis, förelåge här
ett bestämdt, alldeles oförklarligt undanlag från lagen om e’s
öfvergång till i i sådana fall som de ifrågavarande. En
förklaring är emellertid redan från annat håll och utan ringaste
hänsyn till den lag, jag här sökt uppvisa, lemnad öfver dessa
former verri, verr, hvilken förklaring kommer oss väl till pass
för bedömmande af det kvarstående e, liksom å andra sidan
detta förhållande att e här ej öfvergålt till* är ett vigtigt, hittils
ej användt, bevis för ifrågavarande förklarings riktighet. A.
Bezzenberger har nämligen i sin afhandling Untersuchungen
uber die gotischen adverbien und ’partikeln, Halle 1873, förklarat
fs. wirsa, ags. wyrsa, ffris. wirra, fno. verri som svaga former
af en positiv stam virsa- [rättare: versas), såsom fno. utvisar],
’) Fick’s oriktiga sammanförande af stétt med stikill och sålunda till
ursprungligt stag (W2 907) synes bero på missuppfattning af den
speciella betydelsen »basis poculi». Grundbetydelsen af stétt, sve. slätta är,
såsom Rietz (Sv.Dial. L. s. ö73) riktigt angifver, «något till att trampa,
stiga eller stå på>.
’) Häremot talar ej tiu, ty detta har troligen uppkommit ur *téu sedan h
redan bortfallit, således ej *tihu af * tehu.
5) Ordet sammunställes af Fick (\Va s. 879) med virsan [bättreversan] var»
vursum och har sålunda från a försvagadt e till germanisk grundvokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
