Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen kan anmärkas, att fno. skelgja väl hör till samman
med skjålgr, såsom Fritzner anger, men ej är bildadt häraf, ty
då skulle det ha hetat skilgja, utan är = skalgja (med
dubbelformerna skalg- och skelg- (i skjålgr) jfr. de ofvan s. 6, 9
uppvisade balk —bellc, karf—kerf, spal —spel, svalg —svelg, vark
— verk)] samt vidare att bergja och birgja ej äro samma verb,
såsom de måste vara, om grundformen till det förra vore birgja,
såsom Fick (W2 s. 814) vill, utan att bergja är =*bargja men
birgja däremot, såsom ofvan (s. o) visats, = ett ursprungligare
bergja (här således åter dubbelformer af den germaniska roten:
barg — berg; jfr. det starka verbet bjarga — barg.).
Slutföljden af den granskning, jag här senast företagit mig,
blir sålunda den, att öfvergång från (af a försvagadt) e till i
framför följande j eller omljud verkande i är en allmänt
herskande fornnordisk ljudlag, som endast lider ett enda,
väl begränsadt undantag, nämligen då e närmast efterföljes af h.
Vigten af denna lags erkännande har läsaren i det föregående
nogsamt haft tillfälle att inse, då medelst denna lag den rätta
naturen af flere hittils orätt uppfattade former kunnat uppvisas *).
Innan jag lemnar det nordiska språkområdet må anmärkas,
att nysve. i många fall genom en nyare ljudöfvergång, sedun den
gamla lagen förlorat sin kraft, fått e eller ä i st. f. det äldre i.
Så i bedja, herde, medja (jämte midja), segla, rägna (regna),
kärna (tjärna), värka ( verka). 1 nyisl. finnas ock exempel
härpå. Så i kveðlingr för äldre kviðlingr (se ofvan s. 6), i
men-jar för minjar (enl. Cleasby o. Vigfusson).
__(Forts.)
’) I ingen grammatika finnes emellertid ännu, så vidt jag har mig hekant,
denna lag införd; och som ett hevis på, huru oförstådda de företeelser
åro, som hemfalla under den samma, kan anföras, att det hos Cleasby
och Vigfusson finnes såsom en särskild egendomlighet anmärkt, att
nista kommer af nesli [bättre nest | .as gista from gestr> (a. st. s. 455).
Den förra öfvergången är emellertid, som vi sett, en af de allra
allmännaste, då däremot den senare är högst egendomlig och svårförklarlig,
såsom vi längre fram skola finna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
