Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en analogi med något ovanligt, ocb påpekar just denna ändelses
brist på analogi eller egendomlighet. Härvid vill jag endast
anmärka, att, om man antager den vara bildad enligt analogi, den
måste härstamma från en tid, då mi ännu var den allmänna
ändeisen för 1 sg. pres. ind., d. v. s. senast från början af den
hellenisk-italiska språkperioden. Men ett sådant antagande är
nu endast den sista tillflykten, och Curtius framställer med
åberopande af ett par likartade företeelser inom de indiska språken
den åsigt, att denna ändelse för optat. är uråldrig. Delbriick
s. 2-3 vill nu ej erkänna värdet af dessa indiska optativformer
såsom stöd åt Curtius’ åsigt. Förlorar den sålunda detta fäste
inom de indiska språken, kan det synas varda svårt att
uprätt-hålla den samma. För frågans bedömande måste man först se
till, huru vidsträkt denna användning af -mi i optat. är, och
erinras då om det af C. förbigångna förhållandet, att denna
ändelse i optat. alltid är förenad med modusmärket i, hvaremot
ändeisen 1 sg. optat. -v alltid är förbunden med modusmärket
itj: således P.t!o-»-/u Åvaa-i-fii \nnbi-(u] (fö-ol-fxi dovÅoT-fii, men
Xv&e-írj-v íata-ííj-v riits-iq-v t-iy-v Tifioiij-v (fiXoiy-v o. s. v.
Detta ådagalägger inom grekiskan befintligheten at’ en dubbel
ändelse för 1 sg. optat. akt; den primära ändeisen håller sig fast
vid det korta modusmärket, vid det långa modusmärket nöjer
språket sig med den sekundära. Båda formerna äro likstafviga:
cftÄoifii cftkoit)v io-i-fji lo-i-t\v. Få vi härmed sammanställa
Schleichers förklaring af skr. bharéja-m, stämmer detta i
afseende på det långa modusmärkets förening med den sekundära
ändeisen i 1 sg. optat. fullkomligt med det grek. ifukotij-v. Så
synes äfven förhållandet vara med fornbaktriskan. Likaså står
enligt Schleicher det got. bairau för *bira-ja-m, och det lat.
amem är till sin bildning närmast att jämföra med det gr.
Fem språkfamiljer vitna sålunda om föreningen af det långa
modusmärket med den korta personaländelsen, och grekiskan är
det enda språk, som, mig veterligen, i I sg. afgjordt visar det
korta modusmärket. Men det är också det enda, som i optat.
äger ändeisen -mi, och det äger den endast i förening med detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
