Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vokal, då man vet, att lång vokal ytterst sällan åtföljes af 2 lika
mutæ. Men i alla verbalformer, där ändeisen -a&a finnes,
föregås den af lång vokal eller diftong. Och enligt båda
tolknings-förslagen huru skall man förklara det i detta fall ovanliga gr. a
i ändeisen -a&a samt, om jämförelsen med lat. -sti godkännes,
den långa vokalen i denna ändelse? Här står ock ved. biformen
vét-tlia vid sidan. De många dunkla punkterna i hela denna sak
nödga oss att öfver den samma uttala ett ‘non liquel’.
Att 3 sg. -vi är bibehållen i det allmänt gr. ia-ti tillskrifves
skyddet af det föregående sigma liksom i nia-n-i; nv(t-u-$.
Bekant är, att Dorierna bevarade delta zt ss. ií&-rjn óíðai-ii etc.
Såsom -<?* framträder denna ändelse ej blott i pres. ind. allm.
gr. TÍ&q-oi ðíóco-öi etc., utan ock i åtskilliga konjunkt.
(däribland 75 homeriska) ss. s&éki\ai tingat o. s. v. Curtius, som i
sitt föregående arbete beträffande dessa konjunktiver förklarade
sig för skrifningen -tjai, har nu med en annan upfattning af
epen-tesens väsende, slutit sig till det andra skrifsättet -jjot såsom
det rätta. Den mest slående likheten härmed erbjuder dat. pl.
1 dekl. hom. af tå-si; man jämföre äfven 2 dekl.
zolai af *io-ai. (Schleicher 69). Slutligen omnämnas de fall, då
ändeisen helt och hållet bortfallit: (fégsi anser C. ha upkommit
ur n genom mellanformen *<pfgsii. Märkliga äro aiol.
former ss. zí&rj yélai (I sg. yékaim) ðíðot.
För t pl. förtjenar det att antecknas, att -masi i UV. enligt
Delbrticks räkning förekommer mer än dubbelt så många gånger
som -mas, näml. i 48 presensformer, under det •mas träffas i 20
presensformer och en futurform. Bedan genom Ahrens är det
doriska -/jeg väl bekant. Anmärkningsvärdt är, att denna
ändelse är den enda, som för denna person förekommer på de
herakleiska taflorna och där just i 5 sekundärformer.
Att Curtius i förklaringen af 3 pl. -anti -nti nu mera öfvergifvit
sin äldre åsigt om den senare formen såsom den ursprungliga
och nasalens tillkomst för att utmärka pluralen samt slutit sig
till Schleichers utan alt tvifvel riktiga upfattning an-ti, är redan
kändt af Erläut. s. 93. Märklig är den skiftande växling, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
