Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tematiska vokalen skulle ägt rum i dessa former, hvilken
åsigt stöder sig på latinska former ss. scribis, agit., vederlägges
ganska grundligt.
Med förbigående af förlängningsklassen, som till sina
grunddrag är enkel och välbekant, komma vi till den s. k. iklassen.
De olika åsigterna om detta så mycket omskrifna t omnämnas.
Efter Grundzuge d. griech. Etym. anföras de vigtigaste skälen
så för som mot den af Ahrens, Grassmann och Ebel förfäktade
mening, alt detta t ej är något annat än det i andra verb så
ofta upträdande jod. Sorgfälligt vägas de från hvardera sidan
anförda skälen mot hvarandra, och man kan ej annat än gifva
C. rätt i tillbakavisandet af denna åsigt. Återstår då knappasl
annat än att fatta detta % som ett rotdeterminativ i Curtiansk
mening (Zur Chronologie i. Vi sakna här ett omnämnande af
de båda andra denlalerna i likartad användning: ð såsom i
*vU–v-ö-u) (jämte xvÄi-co), lat. ten-d-o (jämte ten-e-o), och & i hom.
eo-d-io (jämte sð-to), nJLrj-d-a) (jämte Tti-fi-nXtj-fji) o. a. Om
dessa dentaler än ej förekomma i rik användning, förslå vi ej,
hvarför de här ej omnämts, lika väl som de uptagits i
‘Tempora und Modi’.
Den i grekiskan så vidt utgrenade nasalklassen, till hvilken
de asiatiska språken endast visa svaga begynnelser, genomgås i
sina särskilda former. Stor upmärksamhet förtjennr den
noggranna och fina framslällningen af de särskilda bildningarnes
utvecklingsgång. Så följer den hufvudsakligen med de italiska
språken gemensamma inkoativklassen fördelad i 6 grupper. Af
föregående forskare såsom Bopp och Schleicher har genom
jämförelsen med systerspråken den s. k. i-klassen i grekiskan
stälts i ett så klart ljus, att rörande hufvudpunkterna intet tvifvel
mer kan äga rum. Huru vidsträkt omfång denna klass äger i
grekiskan, finner man, då C. sammanstält 21 presens med
bibehållet i och 210 med efterverkan af ett j. Till denna klass
fogas ett bihang öfver den denominativa verbalbildningen, delad
i två hufvudklasser vokalisk och konsonanlisk, alt efter som
stammen slutar på vokal eller konsonant. Alt de tre grek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
