- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
157

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sizzida1), stihhil Ijämte stechal), thili (jfr fno. pili), wibil (jfr
fno. -yfUl), wift (fem. i’-stams)), wiftjan (jfr med dessa tre ord
iceban), winni (jfr fno. vin, -jar), m. fl.

Af jämförelsen med det vanliga i-omljudet finna vi, att den
öfvergång från e till i på grund af inverkan af följande i och j,
hvarpå vi nu för fhty. anfört talrika exempel, åt minstone måste
anses hafva tagit sin början vida tidigare än det
vanliga i-omljud et. Ja, af hvad hittils uppvisats, skulle man
vara frestad att tro, att den förra ljudöfvergången äfven vore
afslutad före den senares inträdande och sålunda kronologiskt
fullkomligt skild från denna. Detta vore naturligtvis ett vigtigt
hinder mot det antagande, som jag ofvan på negativ väg, genom
vederläggande af G rimms argumenter, funnit sannolikt,
nämligen att ifrågavarande öfvergång från e till i stode i så nära
samband med det vanliga i-omljudet, att den borde uppfattas
som en underart, som ett fall af detta. Emellertid skola vi i
det följande finna, att tydligt förmedlande länkar mellan den
älsta öfvergången från e till i och den senare inträffade från a
till e (ä) kunna uppvisas, att sålunda den förra verkligen står i
nära samband med den senare samt är den första yttringen af
en omfattande germanisk ljudlag, som utan afbrott i
utvecklingen sedermera röjer sig i öfvergången från a till e

o. s. v. — Jag lemnar nu tils vidare det fhty. språkområdet.

’) Det äfven förekommande sezida står för sazida (casacida fins i Pa.]; jfr.
ligida = *legida) och legida (= *lagida).

3, Med hänsyn till i-stammar må anmärkas hvad Heinzel (NfrGS. s. 52)
yttrar: -Unter den i-Slämmen gibtes, soviel ich sehe, gar kein sicheres
Beispiel einer bios auf s erhöhten [enl. den af mig nyttjade terminologi =
försvagad] «-Wurzel>. Bezzenberger anför emellertid (A-Reihe s. 29)
formen "iheim-tuuest» från Cod. P. af Otfrid. Den verkligen en gång
förekommande formen är heimuuesti (se Kelles Otfrid s. 59), således
en kasusform med i. Att här gammalt e skulle kvarstå, då eljest i fhty.
i genomgående är att träffa äfven i kasusformer med bortfallet i (såsom
nom., ack., sing.) samt äfven i är att finna i samtliga germanspråk

i hithörande ord, synes mig i hög grad osannolikt. Jag kan i -westi
ej se annat än ett skrif- eller läsfel. — Se för öfrigt angående de
feminina i-stammarne här längre fram.

Nord. tidskr. for Olol. o; pxdagr. Ny rakke. II. | j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free