- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
171

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

got. auhsa1) — fhty., fnfra. ohso, ffri. ags. oxa, fno. <m’(«older
form» äfven enl. Clesby och Vigfusson; vanligare är
den nyare formen nxi\ samma dubbelformer i fsve.), nysve.
oxe;

got. bauhta (pret. af bugjan) — ags. bokte, boht (af bycgan), fs.

gi-boht (af buggjan);
got. dauktar = fhty. tohter, fs., fnfra. doktar, ffri. dochter, ags.
doktor, fornskandinaviska runspråket pl. dohtriR, fno. dóttir;
got. *daukta (antaget pret. till dugan\ jfr. Leo Meyer Got.

Spr. s. 582) = fhty. tolda, ags. dokte;
got. dauhts, väl oaktadt skillnaden i betydelse = fhty. dokt,
äfven dokta;

got. ga-draukts, drauhtinon, jfr fhty. trolitin [och truhtin, yngre5!
form], fs. droktin [men druht2), druhting], fnfra. droktin (äfven
druhtin, druftin-)], de saliske frankernas språk drockt
[äfven drucht 3)j, ffri. drochten [samt dracht (för drolit ?)
och dreckt-)], [ags. drykt, driht, drykten, driht en"),] fno. drótt,
dróttin;

got. fauko*) = fhty. foha, mhty. voke (jfr nybty. f. Fockin,
Grimm, DW. III, s. 1863), fno ./oa; jfr. ags., nyeng. fox,
[fno. fox, ntr.(!|, hit?j fs. voks [och rus, enl. Grimm, DW.
IV, 1, 330, hvarmed väl fnfra. g. pl. vusso afses], platty.5),

*) I detta ord är visserligen u ursprunglisast uppkommet af va (se Leo
Meyer, Got. Spr. s. 582, Fick, W.3 I, 30), men u är dock, efter hvad
allmänt antages, redan indoeuropäiskt; jfr. sanskr. ukshan, cambr. ych
(Fick, a. st.).

’) Dessa former bero på inverkan af i pä föregående gemensamgermaniskt
o; med andra ord här föreligger en art af £-omljud, om hvilken längre
fram. De anförda formerna med u äro således icke hinder för den
uppfattning, jag ofvan söker göra gällaude rörande o.

3! 4 handskrifter af lex salica ha former med o (droch, drocf- m. fl.), 6 ha
former med u och stamslutanie i (jfr. förra noten!): dructi m. fl.
(se Kern, Gl. d. LS. s. 159).

4) Med ursprungligt u enligt Fick, W.3 III, 187 (mot Leo Meyer, Got.
Spr. s. 583).

s) Enligt J. F. Dan ne il, Wörterbuch der altmärkisch-plaltdeutschen
Mundart, Salzwedel 1859.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free