Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fall, men du anförda torde göra Ull fyllest. En utförligare
undersökning måste däremot egnas åt dc fall, då e kvarstår.
Hithörande ord kunna delas i tväuue grupper:
l| Sådana som hafva dubbelformer med e och i. Med
Graffs ledning h;ir jag funnit följande hithörande fhty. ord: a)
framför r: widar-perM (8 årh. och Ilst.) och widar-pirgi (8—9 årh.),
benn (II årh.) ocli bitit) (9 årh.), Berahtilo, Bertilo men Pirhtilo,
erdin (10 årh., Nolker) ocli irdin (äfven hos Notker; alllid irdisk),
Ermin-(i namn) ochIrmin-, mitti-ferhi (list., 9 — 10 årh.),
mitti-ferihit (pari. af -*ferhjan, 9 årh.) men det enkla ordet alllid
firilii, fir hi, geri (10 årh.) men oftast gin, gerida (2 ggr., 10 II
årh.) eljest allmänt girida, gerstin (jfr förra noten) och girslin,
-herzida (Bened. reg. och flst.) och -hirzida, -herzi och -liirzi
(adj. se ofvan), *herejan (behe.rzete, 12 årh.) och *hirzjan (Icahirze,
Bened. regel), speriän (gl. K., 10 årh.) och spir ilin, spirili (gl. K.),
sibun-sterni (gl. IL) och sibun-stirni, ga-stirri (se ofvan),
sin-werbili (flst. 9 årh.) men sunniwirpila’) (jfr ock mhty. verniz (lat.
vernix) och firnis, nhty. firnis, fhty. pfersich med nhty. pfirsicli\\
b) framför /<: rehti (gl. K., Pa. m. 11.), gerelili, grehti (10—II årh.)
och rihti (gl. K., 15a. och ofta), girihti, ynhti, slehtida (Bb.)
och slihtida (II årh.).
II) Sådana som hafva endaste: a) framför»-: perahti (gl. K.,
Pa.; jfr. fno. birti), ferri (flst. 9—10 årh.), ferrist (superi, till
ferr; 10—11 årh.), ferrisc (10—11 årh.; men alltid firrit part.
*) Hit höra däremot antagligen ieke werbil och wiruil, ty det förra är
säkerligen, enligt vittnesbörd af warbalén, — *hwarbil. — Jag har ej häl4er
här ofvan upptagit formerna -werti och mrti (kakanwirti, gl. K.}, emedan
den förra formen bör förklaras af den äfven allmänna och i älsta
minnesmärken förekommande formen -warti, -wardi (t. ex. widar-wardi l’a.
men widar-werti Ra.) Gotiskan har visserligen blott -vaiiþs, -vaiipi, fno.
likaså blott -veiðr, -uiðr\ men i likhet med Ihty., som har både -wårt
och -wert (wurt), har fs. and-ward, yegin-u-ard och (blott I gg) -werd;
[ffri. ond-warde och ond-erd], aes. t. o. m. blott weard l—icard; ej «pro
veorö», såsom Ettm ull er s. 106 vill förklara det). — Spernida och
spirnida har jag ej häller ofvan upptagit, då äfven spurnida fins, sä att
man här måste antaga 3 bildningar af hvardera af rotformerna sparn,
spem, sporn. Det jämte wirig förekommande werlg (10—II årh.) är väl
wartg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
