Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma öfvergång från e till i, ehuru detta i här återfinnes som
y, vare sig i följd af samma felaktiga skrifning, som vållat de så
allmänna ijt, sprycð m. fl., till samman med hvilka de förra ofta
förekomma (jfr här längre framl, eller i följd af en framför r
(och kl) försiggången öfvergång från i till y. ‘). Jämte de nu
anförda presensformerna af heran med i och y finnas
emellertid ock former med e: bered förekommer nämligen icke så
sällan och redan i de älsta handskrifter; så t. ex. i Cädmons Daniel
(handskr. från 10:de årh.; seGrein, Bibi. I, 360),
iCodexVer-cellensis (från början af IO:de eller slutet af 9:de årh. enl.
Grimm9)), i en handskrift af de anglosachsiska lagarne [Cod. B,
enl. Schmid. från 10—II årh., Ags. Ges. s. XX; på detta
samma ställe, där bered förekommer, har en annan äldre
handskrift bireå (jfr ofvan), en annan byrðJ m. fl. ställen 3); och i en hand-
*) En sådan öfvergång antages af Holtzmann (Ad. Gr. I, 1, s. 187)
framför h. Jfr ock den alluiånna öfvergången af i till y framför r i norska
folkspråk (t. ex. hyrde = fno. hiråir, byrta — fno. birta, byrkja =
bir-kja; se I. Aasen, Norsk Grammatik, Christiania 1864, s. 83—S4);
på samma öfvergång finnas ock exempel i svenska munarter och i
riksspråket i vorda förr ryrdha, wirfia, körtel fsve. kirtel, m. fl.
J) Se Andreas und Elene, herausggb. v. J. Grimm, Cassel 1840, s. XLV.
Åldern är dock väl här något för högt uppgifven.
3I Nämligen Psalmerna och Runsången, se Grein Sprachsch. I, 91. De
förra, i handskrift från 11 :te årh , ha allmänt presensformer med e (se
längre fram). Grein tillägger rörande formen bered: -oder gehört dies zu
benan?■; häremot strider dock innehållet på de anförda slällena. — 1
God. Exoniensis (första hälften af 11:te årh., Grein Bibi. 1, 362)
förekomma, jämte bireð (I g.j, i^reiifl.g.) i gåtorna, äfven två gånger biered
(i Sch. ochPh. [förkortningarna här och i det följande efter G r ei n]). Dylika
verbalformer med te förklaras af March som »bad spelling■ (Ags. Gr.fj 199).
Månne icke detta skrilsätt antyder, att den yngre formen med e trädt i
stället för en äldre med i och härvid, såsom så ofta förhållandet är, tecknet
för såväl det äldre som det yngre ljudet blifvit bibehållet? Jfr ieted (Gn.
Ex.) och trieded iRä.). Häraf skulle då ett stöd kunna hämtas för den
uppfattningen, att bered vore nyare analogibildning. — Egendomlig är
förekomsten af bered en gång i de ags. evangelierna (Mc. IV, 28). I
dessa äro nämligen presensformer med y (i) eljest genomgående regel, i
det att det här såväl heter cwyst, sprycd o. s. v. som wyrd, wyrpd, o. d.
samt eljest alltid byrd, men presensformer med e aldrig förekomma
och blott en gång en form med eo, nämligen ye-meorded (Mc. XIII, 19)
för det eljest vanliga wyrd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
