- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
245

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vokalen, nämligen berstan, þerscan, irnan (sällan rinnan), byrnan
(och beonian). 1 dessa verb har man alt vänla presensformer på
t, y, då inverkan af ändeisens i måste hafva gjort sig gällande
före den särskildt ags. omkastningen, efter hvad längre fram blir
uppenbart. För de båda förslnämda anför ock March blott
former med i (jämte en dubbelform med ie för berstan; en
sådan anföres ock af Grein från Kä.: bierstei), jfr s. 243 n. 3);
en form byrst har jag äfven funnit i en skrift från slutet af
10:de årh.1). För irnan anföras at’ March former med y som
normalformer och dubbelformer med i och eo. Uos Grein
finnas blott former med i och y, finnas former som eorneö
verkligen, måste de nalurligtvis vara sena nybildningar2). Till
byrnan anges af March beorn(e)st, beorn(e)ð som normalformer, de
med y som biformer. Ilos Grein anföres emellertid byrneð
från många ställen, bymö från ett och beorned blott en gång; det
senare är naturligtvis en nybildning. — Vida svårare är nu alt afgöra,
huru det eo skall uppfattas, som förekommer jämtey i alla öfriga verb
på r med följande konsonant, hvilka i inf. och pres. ind. 1 ps. sg.
och hela plur. hafva rotens e brutet till eo. I dessa verb anger
March riktigt båda de nu näimla formerna i 2 och 3 ps. pres.
ind. sg.; han sätter dock dem med y som normalformer, men
förutskickar den anmärkningen, att »unsyncopated broken forms
prevail: weorpest, weorpeé» (g 204). Det har redan blifvit
på-pekadl, all March förklarar formerna med y vara uppkomna af
former med eo genom i-omljud. Emellerlid gör han sig här
skyldig till den besynnerliga motsägelsen att, ehuru han i g 32,
där i-omljudet afliandlas, för exempel på i-omljud al eo till y
hänvisar till denna g 204, där anförda presensformer med y
finnas upptagna, likväl i denna samma g 204 ytlra: «y for i
abounds», hvarigenom således dessa former [wyrpst o. d.) få en

*) Nämligen hdskr. till anglosaxon manual of astronomy skrifven omkring
990; se Populär Treatiaes on science writien during the middle ayes — ed.

— by Th. VVright, London 1841, s. 19 (om hdskr. se s. IX).

2) En högst egen form reonned anföres af Ettm. från Chron. Sax.

Nord. tidskr. for fllol. og pædag. Ny række. II. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free