- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Andet bind /
250

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klaringen af ifrågavarande verbalformer med eo. Kunna
nämligen icke dessa vara nyare analogibildningar efter l pers. sg.
weorde och plur. weorðað, liksom eted och alla dylika (jfr ofvan)?
Vi skola tillse, om någon visshet gent emot detta tvifvel kan
vinnas genom en undersökning af huru tidigt och i hvad
sällskap af andra presensbildningar af verb med e till rotvokal som
presensformerna af ifrågavarande verb i ags. förekomna. Den
älsta hithörande presensform af verb på r + kons., som jag
funnit, är weorðeð, som förekommer i ett ags. diplom från liden
mellan 671— 889 1) i samma punkt som preseuslormen cymeð,
hvilken senare eljest i diplomer från 800- och 900-talen
förekommer, oftast under formen c-ymð, men cimeð 2 ggr (Kemble,
Cod. Dipl., II, 172, år 931). Utomspycö (lg.) samt. lidded och
limpeð, hvilka två senare dock af lätt insedda skäl här intet
betyda, har jag i de anförda diplomen2) ej funnit flere hithörande
presensformer. Det sällskap, hvari weorðeð här förekommer, är,
som man finner, icke af den natur, att man däraf kan draga
några säkra slutsatser; dock tyckes den höga åldern af den
anförda formen tala mot antagandet af en nyare analogibildning.
Andra or sländigheter, som likaledes tala emot delta samma
antagande och för formernas på eo uppfattning såsom äldre
former äro: 1) att handskrifter, som eljest i regeln hafva de äldre
formerna på i, y i verb, som ej sluta på r -f- kons., åter i
dessa verb på r + kons. i regeln hafva eo3) — och hvarför

’) Se J. Kemble, Codex diplomaticus cevi saxonici, T. II, London 1840
s. 121. T. I, London 1839. [Cod. Dipl.].

*) Jag har genomgått de två första delarne af Kembles Cod. Dipl. — En
form oceð, som en gång förekommer (a. st. 11, 408) i ett diplom från
964 — således omkring 100 år yngre än weorðeð —, kan vara pret. för
ctvced, som eljest är det vanliga skrifsätlet [i ett diplom från tiden
mellan 963—975, Kemble a. st. 1, LX, förekomma cetberst och werd, hvilka,
såsom andra verbalformer i samma mening visa, ej äro presensformer
utan preterita],

J) Exempel härpå lemnar Cod. Exon. (jfr s. 243 n. 3), i hvars poetiska
stycken (hos Grein) följande presensformer förekomma: swifei, ctoid,
briceå, wiged, iteð, apricest, -eå, hylett (byrned, yrneå), men blott en
af-gjord nybildning siceleå (om bierei se s. 243 n. 3) — att de här äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr2/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free