Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roten, d. v. s. från den tid då orden hette *ponhta (jfr Fick,
W.3 III, 128, Bezzenberger, A-Reihe s. 48), *onhtvan (Fick,
W.3 III, 9, Rezzenberger, a. st.). Äfven här synes det
emellertid sannolikast, att þúkla, uhtvan redan äro
gemensamgermaniska och att 6h i fno. uppstått af nasalt úh. Liksom vid léttr
äro öfriga germanspråks vittnesbörd här bestämmande, hvarom
mer en annan gång. Det må tilläggas, att i st. f. ú och o hade
s. 14 hällre bort stå nasalt ú och 6. I det tredje ex. veta vi ju
genom Thorodd runamäslares vittnesbörd, att ännu os var
nasalvokal, således är det äfven här nasalt úh som blifvit oh (här
måste o vara yngre än ú). Detta ord oeri har förut förklarats
på flere olika sätt (se Bugge i T. f. Phil. VI, 102 f., jfr VII,
232, Lyngby, T. f. Phil. II, 318, Gislason, T. f. Phil. VI,
255), med hvilken anmärkning jag här af brist på utrymme
måste nöja mig.
S. 174ie Ett ex. på ursprungligt u framför r lemnar
möjligen germ. horja- (som då skulle stå för hurja-) i got. hauri,
fno. hyrr g. -jar (Fick, W.3 111,66, jfr litau. Jcur-ti, sskr. Wr,
men antar dock en germ. rotform har).
S. 1779 Nyholl. har dubbelformer mest, som synes vara
den allmännaste formen, och mist.
S. I7717 Till undvikande af missförstånd vill jag
uttryckligen framhålla, att detta ags. lean naturligtvis ej är det, som
betyder lön och är samma ord (laun), utan ett en gång i
Beö-wulf förekommande ord, som betyder lån och af Heyne i
glos-saren till 13. skiljes från det andra ordet, ehuru de båda af
Grein sammanföras.
S. 177* En form med -eh- finnes verkligen. Hos
Uoe-thius förekomma nämligen några rader efter hvarandra alla fyra
formerna tehhap , teohhap , tiohhap och tihhap (Se A. M. S.
Boethi Consolationis Philosophiœ Libri V. A. S. red. ab
Al-fredo — — ed. Chr. Rawlinson, Oxonie 169«, Cap. XXIV, 3,
s. 52). Med hänvisning till detla ställe upptar också Bos worth
inf. tehhan (bättre tehhjan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
