- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Tredje bind /
101

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av, eXnsq mi5’ iyu; detta förklarar i sin mon, huru ■j-iyova kan
betyda både „jag har blifvit (född) o: jag är“ och „jag har
varit “J); pyvucrxa är, oaktadt sin inkoativ-form, oftast ett
tillståndsverb så väl som sentire (tänka, mena) och skiljer
sig från Zyvuxa blott såsom ett omedelbart presens från ett
förmedladt, jfr. Xen. Anab. I, 3, 13 åviozuvzo tigovzeg u éyiyvuoxov
Och Soph. Aj. 807 wxa j’UQ Sr, (fcorbg i]7ia!JjUf-Vf.; jfr. tyvoiy.a
och yiyvtMy.i:->, Plat. Phaed. 116 C. Enahanda är förhållandet
mellan (niihi persuadeo, hyser en öfvertygelse och

fyrtal (miki persuasi 1. persuasum est, fattat en ö.)2), Soxel
och SéSoxrea 1. SsSöxijzai (Her. VH, 16, 5); ådtxelv (vara brottslig,
hafva orätt) och rfiixr/xivai (hafva förorättat, gjort orätt), oixéco
och äxij/jat (Her.), vo^iQuv (fniivljv (bruka ett tungomål) och
vBvoitiy.bviM (hafva till bruk upptagit)®), viy.ä och vsvlx^xa (Tliuc. I,
54; Plat. Apol. 36 D; Plut. Arist. 10 init.);’ oX/o/tai och &xaKtt4);
<rvvé<TZ7jxa och uvv/iyzaftat (båda i betydelsen: bestar af)5).

Curtius delar6) de ursprungliga ,,perfecto-praesentia“
(re-duplicerade former på -« med ursprunglig presensbetydelse)
i 5 klasser: 1) Schallverba, 2) Verba des Gesichts- und
Ge-ruchssinnes, 3) Verba der Geberde, 4) Verba des Affects,
5) Intensive Perfectopraesentia von anderen Verben
(rörelse-verba m. fl.). — Af dessa klasser betrakta vi först den
fjerde7), dels emedan i den betydelsen af ett tillstånd
är obestridligast och dermed också den ursprungliga
perfektbetydelsen lättast att uppvisa eller åtminstone göra sannolik,
dels emedan dessa verb ega en så stor utbredning i språket,
att den ursprungliga presensbetydelsens försvarare tydligen
dragit sig för åsigtens konsequenser. Curtius uppräknar

’) Plato Nufioi I, 624 B; Symposion 192E; den andra betydelsen Plato
Phaedo, 76 A—E. — ,,Heta“, „hafva namn af något.“ heter på
grekiska både xéxXija&ai (vara nämnd) och vanligare y.a/.HaSm (pläga
nämnas), Thuc. I, 20, 3; Herod. VII, II, 3; Xen. Cyr. II, 1, 9.

2) Herod. I, 4, 2 (jfr. Abichts not); Madvig 1. c.; Johanssen 1. c.

3) Herod. II, 42: I, 142; 173; III, 15; 38; jfr. rcvo/iiarai och hoftia&ii
Plat. Symp. 182 B; D.

*) Soph. Aj. 896 och 743; id. Phil. 414 (oiyvtai &avwv).

5) Xen. Mem. III, 6, 14: 7, 6.

6) Das Verbum II, 154—157.

7) Fritzsche i. c. p. 54—6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr3/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free