- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Fjerde bind /
189

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

monstrum es vetere illa immanitate, Verr. 5, 56, 145.
Heredem ex deunce, Cæc. 6, 17. Att. 13, 48, 1.

Äfven i förbindelse med sakbegrepp förekommer
denna préposition i den nu afhandlade betydelsen bos Cicero:
Omnem hanc ex Etruria scientiam, Div. 1, 2, 3. Quse sunt
tibi igitur exempla ex Sicilia cellæ, Verr. 3, 91, 212. Hoc
ipso ex consilio utar exemplis, ibid. Ex illo fano nibil
attigit, Flacc. 28, 67. Locos gravis ex philosophia tractare,
Parad. præf. 1. Non Græci alicuius ex scholis cantilenam
requirunt, de Or. 1, 23, 105. Hanc dicendi ex arte aliena
facultatem, de Or. 1, 11, 50. Adhibita est ars quædam ex
alio genere quodam, de Or. 1, 42, 188. Cuiusdam ex alio
genere prudentiæ, de Or. 1, 43, 193. Jfr. Frons ex
arboribus deficiebat, Cæs. BC. 3, 58, 5. Jämför äfven följande
ex. : Ut illud in ore habeant ex Hymnide, Cic. Fin. 2, 7, 22.
Neque quidquam ex fano Chrysæ desideratum est, Verr.

4, 44, 96.

Om vi här afbryta framställningen af denna prépositions
bruk inom den klassiska prosan, för att anställa jämförelse
emellan detta och dess användning hos äldre och
yngre förf., så finna vi i det älsta språket många spår af
ett bruk, likartadt med det ofvan behandlade: Multi alii e
Troia strenui viri, Næv. bell. Pim. 1, 1, fr. 6. Milite e
Macedonia, Plaut. Pseud. 2, 2, 22. Conspicor navem ex Rhodo,
Plaut. Mere. 2, 1, 33. Jfr. Terent. Eun. 1, 2, 85. Plaut.
Aul. 2, 4, 11. Most. 1, 1, 29 etc.

Hos silfverålderns författare och särskilt Tacitus i
följd af hans koncisa stil, är bruket af denna préposition
ganska vidsträckt i förbindelse med substantiv. Vi måste
här inskränka oss till allmänna anmärkningar och anförande
af ett eller annat exempel, ss. : Ex ipsa urbe haud spernenda
manus, Tac. IL 2, 11, 10. Ne Vitellianus miles recens e
castris fessos aggrederetur, H. 2, 26, 14. Efter nuntius II.

1, 70, 3; fama, 76, 1.

Forattbetecknafädernesland, ort, hvarifrån någon
kommer, o. s. v. brukas prep. efter både nom. pr. och appell. :

H. 2, 8, 4. A. 3, 42, 9. 6, 7, 22. 12, 1, 18. A. 2, 62, 9.
45, 2. 3, 55, 10. 6, 28, 15. II, 23, 13 etc. För att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr4/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free