- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Sjette bind /
91

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drycli: χρόμνον, ποτώ ΐιψον, Λ, 630. Hit torde äfven τέφρι/ =
aska kunna räknas, alldenstund detta ord eg. betyder den
varma (askan), såsom beslägtadt med det latinska tepere.
Liknande skulle utvidgningen vara i φάρμαχον, i fall detta
ord är slägt med θερμός (ψ = & = gh. Jfr. Kuhns Zeitschr.
XXV, 168, 172 f.) således eg. varmt (afkok), sedan dryck,
trolldryck: βεβρωχώς xaxit φάρμαχα, X, 94. Andra
sammanställa ordet med ψόρβη, då utvecklingen af betydelsen
gestaltar sig annorlunda: läkeört: φέρει άρουρα φάρμακα, δ, 230,
sedan botmedel i allmänhet (remedium). Med afseende
på betydelsens utveckling i förra fallet skulle man kunna
jämföra det svenska ordet bad (beslägtadt med tysk bähen)
således eg. något varmt, sedan äfven kallt bad.

Liksom vid de ofvan behandlade orden så hafva
benämningar, som gifvits med hänsyn till en viss egenskap hos
ett föremål eller någon omständighet, som stått eller
fortfarande står i närmare eller fjärmare sammanhang med det
samma, i allmänhet mer eller mindre utvidgats:

αρονρα (άρόω), eg. p 1 öjdt fält, åker, z, 195, med
utvidgad betydelse fält eller mark (utan afseende på odling):
χιών ΙηάΧννεν άρουρας, K, 7; genom ytterligare utvidgning:
jorden: éxåmoi μοίραν ϊ&ηχαν inl ζείδωρον άρουραν, τ, 593. En
analog utveckling förekommer i det latinske arvum (ager
arvus). Jämför för öfrigt svenskans mark, eg. en genom
gränser utmärkt plats, sedan ägor, t. ex. ängsmark,
skogsmark, slutligen marken (jorden) i allm. (tysk. Boden) ;
täppa, i trädgårdstäppa, eg. en tilltäpt plats; lycka (af luka,
isl. lykkja); hage, gård, båda urspr. inhägnad, ingärdad
plats med sedermera utvidgad betydelse utan afseende på
stängsel. αλο>ή (άλοιάω), eg. tröskplats: τηιβέμεναι χρϊ λενχον
έυχτιμένΐ] h άλοιή, γ, 496, därifrån har betydelsen vidgats till
odlad mark, fält, ur hvilken allmänna betydelse genom
klyfning uppstått betydelserna: sädesfält; vingård, E 90,
ζ, 293 etc. δψος (δαίω), eg. skiftadt land, sedan land i
allm.: Βοιωτοϊ μάλα πίονα δήμον ΐχοντες, Ε, 710. Jfr. det svenska
skifte. Här må äfven antecknas λειμών (λείβω), eg. en
fuktig plats; sedermera torde måhända rotbetydelsen hafva
fallit i glömska, så att ordet begagnats äfven om torra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr6/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free