Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som sagts om de nyss anförda uttrycken, torde äfven
gälla νέφος i bet. tät massa, mängd: μετά δέ νέφος εϊπετο
πεζών, ψ, 133. Jfr. πέλαγος, som förekommer i samma bet.
δεϊπνον — coena, hufvudmåltiden, Θ, 53; utvidg. mål med
öfvergång till konkret betydelse: 4’ μοι δεϊπνον δοΐεν, ο, 3lß,
äfven om foder åt djur: ϊπποισιν δεϊπνον δότω, B, 383.
Om den ursprungliga betydelsen af χνχλος är hjul (skr.
cakra = hjul), Ψ, 340, så vore betydelsen krets en
utvidgning däraf: χέε δέσμητα κύκλω απάντη, &, 278. Ifall den
ursprungliga betydelsen af χρϊ,μκ vore den abstrakta behof
(af χράομαι), som sedermera öfvergått till konkret betydelse
sak, som man beliöfver och utvidgats tili (sak, soin
man äger, egendom, β, 78, ξ, 285) sak, ting i allm.:
η χρϊ,μα δράς, Soph. A. 288, så kunde man häri finna en viss
öfverensstämmelse med betydelsens utveckling i det franska
chose, af lat. causa, och det svenska ordet sak, isl. sök, som
urspr. betyder rättegångssak, tvistemål.
Utvidgning vid adjektiv.
Vi bafva ofvan sett, huru som ett föremål stundom fått
sitt namn af en speciel egenskap ho,s detsamma, bär vid
adjektivet är det däremot egenskapen, som ej så sällan fått
sitt namn af det föremål, hos hvilket densamma var mera
i ögonen fallande. Då detta namn genom abstraktion så
att säga löstes från detta föremål och användes om samma
egenskap hos andra föremål, blef det en generel benämning
för egenskapen utan afseende på föremålet, som eger den1).
Bland de egenskaper hos föremål, som vid första anblicken
J) I sjelfva verket har det sålunda bildade adjektivet med hänsyn till
sin rot uppstått genom en inskränkning, i det att en enda
egenskap hos föremålet, som stundom är ganska oväsentlig, bland de
många föremålet äger, fått sitt namn utaf detsamma, t. ex. ίόι ig —
violfärgad; βροάόβις = rosendoft ande. Men å andra sidan gifvcs
det äfven exempel på, att det adjektiv, som fått sitt namn af ett
visst föremål, också kan beteckna två eller flera af föremålets
egenskaper, materie etc., t ex. λιπαρός — smo rd, —
glänsande, — fet, — skön; κυάνιο; = af stål, 2, 564, — stålblå,
mörk; χρύσεος — af guld, — gul; Ζειρώει; — hvit, — fin, —
ljnflig, — mjuk (2^).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
