Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Grekisk grammatik af C. J. Lindeqvist. Förf. säger
i sitt företal, att han åsyftat att göra sin lärobok ‘på en gång
vetenskapligt noggrann samt metodiskt riktig och praktisk’.
För den attiska formläran har förf. ‘såsom det faktiska
materialets liufvudkälla och auktoritet’ anlitat Curtius’ Schulgrammatik,
hvars rikhaltiga innehåll han sökt ‘anordna enligt
pedagogiskt-metodiska principer’. Derjämte har förf. naturligen rådfrågat
flera andra författare. Syntaxen är bufvudsakligast bearbetad
efter Seyfferts Hauptregeln der Griechischen Syntax. Härvid
har förf. varit bunden, i ty att öfverstyrelsen för skolväsendet
bestämt, att nämnda arbete ‘borde som förebild begagnas’. Läran
om tempora är hemtad från Löfstedts grammatik.
Först en allmän öfversigt af innehållet. Förra delen består
af la kap. ljudlära (12 sid.), 2a kap. flexionslära (200 sid.),
bihang I öfversigt af ljudlagarna (7 sid.), bihang II
ordbildnings-lära (6 sid.), bihang III Homerisk formlära (14 sid.), alfabetisk
verbalförteckning (3 sid.); senare delen innehåller syntax (48 sid.).
En inledning om grekiska språket och dess dialekter saknas.
Den yttre uppställningen är redig och öfversigtlig, hvartill
den typografiska utstyrseln medverkar. Dock stöter det att finna
tabeller brutna pä två sidor (s. 125 f., s. 165 f.).
Böjnings-exemplen äro så talrika, som en skolbok kräfver.
Qvantitets-tecken äro i allmänhet utsatta, ehuru ej så fullständigt som
önskligt hade varit. Stammarne äro i verbens böjning, men icke
i substantivens och adjektivens skilda från ändelser och andra
böjningstillägg genom bindetecken, t. ex. t-lv-o-v , men icke
αν&ρωηο-ς &ώρ<χκ-ος. Om det än är svårt eller rättare sagdt
omöjligt att öfver alt genomföra denna grundsats, är detta skrifsätt
dock så nyttigt och upplysande, att det ej bör uraktlåtas, der
det lämpligen kan följas. Jämväl i verbens böjning möta någon
gång svårigheter, såsom i pres. ind. akt. 3 pers. plui’., der förf.
något oegentligt skrifver Ιν-ου-σι. För att antyda formers äldre
utseende skrifver förf. t. ex. τείχυνς (τείχε[σ]ος), dock ej genom-
(-o) (-ε-ίς) (ο-νσι)
fördt (δέπας, s. 47), eller λν-ω, λν-εις, λν-ον-αι. Detta senare
synes väl tungt. Såsom något nytt må framhållas, att vid
substantiv och adjektiv af den konsonantiska deklinationen accentens
läge, der en regel kan gifvas, för hvarje grupp finnes angifven.
Innehållet är med stor omsorg sofradt, men till skrymmande gods,
som utan skada kunnat vara borta, räkna vi άνώγεων, ελμινς,
κνκεών (i att. formläran), αηδών, πόρτις, λϊς och 1 dual. med. i
verbens böjning. Förf.s fruktan att för mycket ingå i detaljer har
stundom gjort hans framställning något obestämd och sväfvande,
der större bestämdhet kunde ha varit önsklig, t. ex. ‘I stället för
reduplikation förekommer hos några verb stafvelsen -ει (s. 112,
si-?). Här och der qvarstå föråldrade förklaringar: χαριέστερος
(s. 65), eliderande τ-stammar, de mediala personaländelserna μοιι,
σαι, ται (s. 175). På andra ställen möta nya, något vågade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
