Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildning (formation) frän deras böjning (flexion). I afd.
‘formation’ redogöres nämligen för de särskilda tempusstammarnes
bildning, utan att en enda verklig verbalform meddelas med
undantag af 1 pers. sing. pres. ind. akt., och i afd. ‘flexion’ för deras
böjning med tillbjelp af ‘flexionsmedlen’, hvarunder förf.
sammanfattat flexionsvokal (bindevokal), flexionsändelser (persoualändelser)
och augment. Förf. säger i företalet, att han vid denna
uppställning varit ledd ‘af öfverlagda didaktiska skäl’, och då han
vidare talar om de ‘profår’, som hans bok genomgått, så vilja vi ej
neka, att en kraftfull och just för denna metod entusiastisk
lärare, som under sina egna teoretiska studier för sig uppgjort
eller af andra inhemtat ett dylikt skema, Jean uträtta något godt
och måhända mycket godt efter denna metod, men vi våga dock
på det-högsta betvifla, att denna metod från allmän pedagogisk
synpunkt kan försvaras, förutsatt nämligen, att lärjungen skall
genomgå ämnet i den ordning, hvari läroboken meddelar det.
Gossen skall då lära sig ej allenast ‘flexionsmedlen’ utan ock
bildningen af alla tenipusstammar, innan han får läsa ett enda
tempus, får lära sig en enda verklig konkret form utom 1 pers.
siug. pres. ind. akt. Hans hufvud blir fullt af abstraktioner,
hvilkas värde och betydelse han omöjligen kan fatta mer än till
en högst obetydlig grad. Och faran synes vara mycket stor, att
han glömt bildningen af en tempusstam — afd. ‘formation’
upptager 20 sidor —, när han skall lära sig dess böjning. Efter
denna metod skulle man möjligen kunna öfva honom i att sätta
i hop de gifna beståndsdelarne till verkliga former, men den
förmåga, som dervid tages i anspråk, är förutom en mekaniskt
sammanställande förmåga hufvudsakligast minnet, och den långt vigtigare
iakttagelseförmågan får helt och hållet hvila. Och under
inlärandet af dessa abstrakta tempusstammar måste naturligen
läsningen i läseboken stå stilla eller fyllas genom repetition, ty
endast tempusstammar finnas icke till i språket. Helt annat är,
om man allra först eller efter några få nödiga inledande
upp-lysoingar låter gossen läsa de verkliga formerna af ett visst
tempus. Då kan man genom frågor låta honom sjelf uttänka
formernas olika beståndsdelar. Hvad är här tempusstammen?
Huru är den bildad af verbaistammen? Undergår den någon
förändring i böjningen? Hvad är här bindevokal (för att nyttja det
gamla ordet)? Hvad är konjunktivmärke (optativmärke),
personal-ändelse ? Så skärpes iakttagelseförmågan och stärkes eftertanken,
och formen inpräglas derjämte i minnet. Och vi våga verkligen
tro, at de latinska och grekiska språken och ej minst den
grekiska formläran, rätt meddelad, äro ett af de bästa medlen, som
skolan eger för att utveckla den för hela lifvet så betydelsefulla
iaktt agelseförmågan.
Namnet ‘flexionsvokal’ synes oss icke innebära ett framsteg
framför det gamla namnet ‘bindevokal’, snarare ett steg tillbaka.
Vi skulle vilja föreslå ‘stambildande vokal’ (‘stambildningsvokal’)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
