Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt synes man däremot vilja förklara de enstaka formerna
font, ont, vont, estont såsom analogibildning efter den på
samma ställe hemmahörande formen sont1). Lika naturlig
är ock den italienska analogibildningen i motsatt riktning,
enligt hvilken sumus blifvit till siamo efter mönstret af
udiamo (konjunktiv och den därefter bildade indikativen)
udiarno, cantiamo o. s. v. Betänkligt är vidare, att själfva
det såsom modell uppstälda verbet i älsta tid hade andra
former än den som skulle tjäna till mönster; det hette
näml. esmes, eimes, ermes; ex. hos Burguy Grammaire de la
langue d’oïl I, 269 f. Ändtligen ansluta sig de älsta 1 pers.
pl. ej godt till somes, ty de låta avums, poduns, veduns
o. s. v. i Alexis (laudam, devem, cantomps, devemps i Passion
och Leodegar kunna vara lika mycket provensalska) ; först
sent uppträder däremot sumus under formen sons.
Rothenbergs hypotes synes afgjordt ohållbar. Han
fram-häfver själf en svårighet: betoningen. Ur stambetonad form på
Urnus vill han nämligen framkonstruera en ändelsebetonad
form på ons. Denna svårighet torde ensam vara nog att
störta hans förklaring, då det ej är antagligt, att man för
ett alltid återkommande behof i uttrycket tillgripit en
oorganisk form sådan som ümus. Men nu äro cognoscumus
och analoga former ej att finna i vulgärlatinet. Rothenberg
har ej häller kunnat anföra något exempel därpå. Hos
Schuchardt finnas lika litet sådana former, där hvarest han
i sin Vocalismus des Vulgärlateins talar om um = im
(Vocal. II, 224 f.). Hade verbformer på umus verkligen
funnits till, så hade de nog säkert ock lämnat spår efter sig
på andra romanska områden. Med en galliskt färgad latinsk
dialekt kan man i allmänhet ej operera.
Hvad som här yttrats om Rothenbergs förslag till
förklaring har i alt hufvudsakligt sin tillämpning äfven på
det af Koschwitz i andra rummet framstälda.
Verbaländelsen ons utgår enligt min åsikt från amus, som
genom labialisering eller w-omljud gifvit ons. Om i andra
’) Dock gifver G. Paris en annan förklaring af font, vont, estont i
Romania IX. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
