Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lapides lausice, lig nhgij o. s. v. (se nedan). Nu har man
enligt min mening värkligen skäl att på italiskt gebit antaga
en w-stam, nämligen i det italienska lavcigna ’stein’. Detta
ord knappast beköfver eller kan, såsom vanligen antages
(se Diez Wb. II3, 41), vara lånadt från något af de
germanska språken. Möjligt är, att till grund för det substrat
* lavania, bvarur lavagna uppstått, bör läggas en ursprunglig
med r-stammen korresponderande w-stam *laxu(ax)-n-.
Sannolikheten af de sista antagandena styrkas också af
den omständigheten, att vi af samma grundelement med
tämlig säkerhet nödgas antaga tillvaron af en s-stam
(*lau(ax)-s-). Förutom i gr. Isv-a-rog, lev-a-xfø1) o. s. v. finna
vi denna ’s-stam troligen på annat håll. I den s. k. lex
metalli Vipascensis förekommer: „quive lapides lausice
expe-ditæ in lapiccecli[nis erimt“ 54 (se Bücheier WölfQins archiv
II, 605 ff). Bliche 1er framställer lausice såsom synonymt
med lapides, hvad jag tror är riktigt; och äfven för honom
gäller ordet såsom rotbesläktadt med lag. Men han har
knappast rätt, när han fortsätter: „ableitung mit den gleichen
bildungssilben wie lat. minutiœ, nuptiæ, noxiæ u. s. w.“, dock
är den rigtiga tydningen ännu icke funnen. Antagligen
är det ett galliskt-norditaliskt ord, som i sig innehåller det
i keltiska språken ytterst vanliga suffixet -sio- (Zeuss-E b el
Gr. C. p. 785 f., jfr Thurneysen Keltorom. p. 17). Ett till
grund för detta lausice nära liggande ord tyckes efter dess
uppträdande i de romanska dialekterna att dömma ha varit
mycket utbredt. Det för de olika dialekternas former till
grund liggande substratet har måst vara * lausa ’stein’ (se
Gröber Wölfflins archiv III, 510, jfr äfven Schuch ar dt
Gröbers Zeitschr. VI, 424, Thurneysen Keltorom. p. 66).
Härstamma nu de nämda’orden från keltiska språkstammen,
så måste de gälla som utvidningar af en ursprunglig s-stam
(Thurneysen Keltorom. p. 52), och vi hade som nedan
nämdt ett motstycke till lsv-a- i luv-a-xog o. s. v.
De nu behandlade tre grundstammarne * laxu(ax)-r-
* laxy,(ax)-n- och * laxa(ax)-s- (som enligt min mening äro
att härleda ur ursprungliga s. k. kasusformer) skulle kunna
’) Såvidt nämligen a icke inkommet genom analogi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
