Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderwall upptar ett verb. giurpa med impf, -ape och
giurde, part. -aper och giurper. Men även om denna
anordning — att till infin. giorpa (giurpa) föra så väl impf,
och part. -ape, -aper som impf, och part. giurde,
giurper — kan från speciellt fsv. synpunkt vara berättigad,
så kunna som bekant impf, och part. giurpe, giurper ej
egentligen hänföras till en inf. giurpa med lång rotstavelse
och utan omljud. För övrigt äro de värkligen med iu
påvisade formerna mycket få. I Söderwalls och Schlyters
ordböcker finnas anförda endast från Cod. bildst. en gång
impf.giur-dus och en gång part. giurdhadhir samt dessutom från
Ostg.-lagen part. giurper och från Västg.-lagarna , Uppl.-lagen,
Söderm.-lagen och MELL. det sammansatta part. lös giurper.
Något presens giurpa har alltså icke blivit konstaterat,
utan med iu blott part. (lös)giurper, impf, giurpe och en
gång part. giurpaper. Nu är det att påakta, att så väl
ÖGL. som Uppl.-l., Söderm.-1., Västg.-lagarna och MELL.
hava t. ex. iorp med io men (lös)giurper med iu. På
liknande sätt har Cod. bildst. iordh (åtminstone fakultativt)
men impf, giurdu, part. giurdhadhir. Detta visar, att iu i
(lös)giurper, giurpaper, giurpe ej är brytningsdiftongen, ty i
så fall borde ordet havt io liksom andra ord med
brytnings-diftong.
Jag förklarar giurpe, giurper, giurpaper på följande
sätt. Isl. har ett verb gyrpa „omgjorda“ med impf, gytpa,
part. gyrpr, hvilket verb möter i fsv. part. losgyrpe (i st. f.
lösgyrpe „löst omgjordade“ ; VML. II M. 30, 1) och impf.
gördädhom (en gång i Leg. III; ex. lios Söderwall under
giurpa). Efter sådana verb som dylia — dulde (dolde) —
dulder (dolder), flytia — flutte — flutter etc. hava i fsv.
åtskilliga verb, som ursprungligen böjdes som fylghia — fylghpe
— fylghper, förändrat sin böjning; så t. ex. just fylghia —
fidghpe — fulgliper. På liknande sätt har föra jämte förpe
— förper fått forpe — forper-, fylla (vp)fulte etc. (exempel
i Söderwalls ordbok). Liksom t. ex. fylghia fick impf, fulghpi
(så t. ex i Östg.-lagen) och part. fulgliper, så fick gyrpa
impf, giurpe, part. giurper (så t. ex. i Östg.-lagen). Det
konsonantiska i efter g- i giurpe, giurper infördes från inf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
