Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Gräsnejlikan eller "triften" är en av de allmännare kustväxterna i s. och mell. Sverige och vid Finska viken (i Norgre ända till Finnmarken). Den är ofta mycket ymnig på backar, kortväxta gräsmarker och klippavsatser nära havet eller i allmänhet på platser, utsatta för sol och blåst. Till sin byggnad är den avpassad att motstå den förtorkning, som på dylikalokaler hota växterna. Bladskivan är ej blott smal som ett gräsblad, utan tillika förtjockad och halvtrind och således prulformig; därigenom är bladytan förminskad i förhållande till bladets massa, en bland xerofyterna ej ovanlig anordning; hos sådana blad är transpirationen natyrligtvis långsammare än hos en platt och bred bladskiva. - I överensstämmelse med den karga växlokalens fordringar är även jordstammen tjock och fast; till formen är den en upprepat grenig pelarstam (se nr 136), en kandelaberstam, och varje grentopp bär en tät rosett av talrika blad, varigenom hela ståndet liknar en tät tyva. Ett skyddande omhölje få grenarna av de torra resterna av föregående års bladrosett. Då en gren utvecklat en stängel i sin spets, avstannar dess tillväxt; efter blomningen dör dock endast själva stängeln, och nedanför densamma framkomma bladbärande sidogrenar. Rotsystemet är en tjock och stark pålrot (avskuren på bilden); därjämte finnas längre upp några svaga trådrötter, och om växten delas i flera exemplar för att t. ex. planteras som infattning omkring rabatter, kunna dotterplantorna fortleva med endast trådrötterna.
Statice är hos oss (jämte två sällsynta arter av sl. Limonium ) representant för en familj, som står nära vivorna, men som kännetecknas av ett hinnaktigt, veckat blomfoder, fig. 3, samt 5 långa trädlika stift och märken, fig. 4. Frukten är en enfröig nöt. - Blomställningen är hos Statice närmast lik en blomkorg. Nedanför skärmbladen eller hålkfjällen är stängelspetsen omgiven av en nedåtriktad slida, bildadav en förlängning från de yttersta skärmbladens baser. Blomningen börjar redan i juni.
I våra floror begagnas även namnen Armeria elongata och vulgaris .
Tavl. 140. Fig. 1 växten med avskuren pålrot och nägra stänglar avskurna. 2 blomma (3/1), 3 blomfoder (5/1), 4 pistill (5/1), 5 fjäll ur blomkorgen (2/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
