Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
En liten högfjällsväxt med smala läderartade, vintergröna blad och till utseendet närmande sig till ljungväxterna, i vilkas närhet den numera också får sin systematiska plats. Viktigaste olikheten består däri, att ståndarna här sitta i en enda krets (5 till antalet) och att pistillen blott har 3 fruktblad (3-rummigt fröhus), under det att ljungväxterna (i vidsträckt bemärkelse, familjerna Ericaceæ och Pyrolaceæ) hava lika många fruktblad (och även lika många fruktrum), som kronflikar. Diapensias blomkrona är sambladig med kort rör, fig. 2.
Växloklerna äro de torra, vidöppna fjällhedarna, och utbredningsområdet är högfjällen i nordligaste Finland, Lappland, Jämtland, Härjedalen, samt i Norge ned till 61° n. br. Uti nordligaste Skandinavien går arten ända ned till havets nivå.
Fjällgrönan är en härdig xerofyt av de hårbladiga växternas kategori. Vår avbildning, fig. 1, visar blott ett litet parti av den täta, kompakta, dynformiga, ofta halvklotformiga tuva, som denna växt bildar i likhet med flera andra av de äkta alpina och arktiska mångåriga växterna.
Tavl. 158. Fig. 1 en del av en tuva i blomning, 2 blomma i längdsnitt (3/1), 3 blomfoder och fröhus (3/1), 4 frö (20/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
