Korgvidet eller korgpilen kännes lätt igen på de jämnbreda bladen med silkeshårig undersida och de små blomställningarna. Arten antages vara inplanterad hos oss under frihetstiden och finnes nu förvildad upp till Dalälven och i s. Norge. Den har utomordentligt snabb växt. De långa årsskotten eller vidjorna, som uppnå en längd av 1 till 2 m, äro genom sin jämnhet, mjukhet och seghet ett gott korgflätningsmaterial. Arten odlas allmänt på de skånska och plattyska slätterna, där den utom till korgflätning användes till det dubbla ändamålet att tjäna som skyddshäckar på åkerkanter och jordvallar och att lämna bränsle, emedan varje träd tål att med några års mellanrum kalhuggas på sina flera m långa grenar. Till horgarbeten i vårt land begagnas material även av andra, främmande videarter och till grövre flätverk spöna av hasseln. Korgvidet planteras även som prydnadsväxt, vanligen i häckar och helst nära stränder.
Tavl. 379. Fig. 1 gren med hanax och späda blad, 2 gren med utvuxna blad och honax i fruktmognad, 3 hanblomma (3/1), 4 honblomma (3/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning