Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Små en- eller tvååriga örter, som tämligen sparsamt förekomma på gräsbevuxna havsstränder längs svenska kusterna till s. Norrland, på Öland och Gottland, samt utmed Finska viken och Norges s.-ö. kust. Blott sällan påträffas de i kusttrakterna på något avstånd från havet, t. o. m. på fuktig skogsmark eller på en åker.
Från Gentiana skiljer sig Centaurium genom ståndarknappar, som bliva skruvlikt vridna då de öppna sig, fig. 3, samt fröhus med långsgående skiljevägg (enrummigt fröhus hos Gentiana, tavl. 75, fig. 3). Liksom hos Gentiana sitta blommorna i upprepat tvåxidigt förgrenade knippen, en blomställning, som ofta åtföljer motsatta blad (jfr t. ex. tavl. 60, 67, 71, 75, 77). Då skärmbladen såsom här hava ungefär samma storlek och form som örtbladen, är det dock oegentligt att säga, att blommorna bilda en blomställning. Våra Centaurium-arter blomma i juli och augusti och utmärka sig för en säregen, ljus och klar rosa-färg. Vår plansch visar (fig. 2 och 6) de båda arternas olikhet i blomdelarnas proportioner.
"Centaurium" har genom ren översättning givit dessa täcka växter namnet "tusengyllen". Släktet är även känt under namnet Erythræa. Hithörande växter hava mycket besk smak och användes förr till varjehanda medicin, företrädesvis till magdroppar. Dekokten har ansetts mycket verksam mot skabb.
Tavl. 78. A. Centaurium vulgare. Fig. 1 ett mindre stånd i blom, 2 blomkrona i längdgenomskärning med 3 ståndare och blomfodrets höjd angiven genom två vågräta streck (3/1), 3 överblommad ståndarknapp (6/1). - B. Cent. pulchellum, 4 ett rikblommigt stånd, 5 ett alldeles ogrenat stånd, 6 kronan till jämförelse med fig. 2 (3/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
