Denna vackra växt är i vårt land inskränkt till de sydligaste landskapen: i Skåne allmän, i Blekinge och Småland ganska sällsynt. Den växer i lövskog och är en skuggväxt med vitfläckiga blad på de ej blommande, vågräta skotten. I Danmark och mell. Europa är den ej sällsynt i häxkar och lundar, så däremot i Norge, där den måhända blott är förvildad; den finnes även i Finlands sydöstligaste hörn, och vid Stockholm har den kunnat förvilda sig. - Örtståndets allmänna utseende liknar mycket våra vanliga Lamium-arter (tavl. 95); jordstammen, fig. 1, är liksom hos Lamium album en långsträckt horisontal-jordstam, och de ovanjordiska skotten visa ej någon skarp gräns mellan sitt jord- och luftparti. Arten hör till våra tidigast blommande labiater (maj, juni). Den utbrytes stundom ur släktet Lamium och föres till ett eget släkte under namnet Galeobdolon luteum Huds.
Tavl. 94. Fig. 1 jordstam med skott och stjälkbaser, 2 stjälktopp, 3 blomma (2/1), 4 bomfoder i längdsnitt med fruktämnet (3/1), 5 en delfrukt (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning