Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Denna art älskar mörkare ställen i lundar och busksnår, där den växer i rika bestånd av nära 1 m:s höjd. Den är alltså en utpräglad skuggväxt, vilket också anges av bladens mörka grönska. På den ljussvaga växlokalen bibehåller bladens färgämne, bladgrönan eller klorofyllet, sin djupa ton oförsvagad, medan det lätt bleknar och förstöres i solljuset; och förmånen härav är, att de klorofyllstarka bladen kunna tillgodogöra sig även den svaga belysningen i tillräcklig grad för näringsarbetet (assimilationen och byggnadsämnenas beredning). - Hos denna art kan antecknas den egendomliga, mörkt brunröda färgen hos blomkronan. Fig. 2 visar det för släktet Stachys egna kännemärket, att två av ståndarna i allmänhet böja sig ut åt sidorna. Som besökande insekter har man företrädesvis iakttagit bin och humlor. - Artens utbredning sammanfaller ungefär med nästföregåendes.
Tavl. 97. Fig. 1 växtens topp, 2 blomma (3/1), 3 blomfoder under fruktstadiet (3/1), 4 en delfrukt (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
