Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Stensättning i Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XUIL Stensättning i Bohuslän,
De så kallade Tannams kämpestenar i Tanums
socken, hvilka nästan i en rätt Jinie höja sig med
detta utseende på en uppkastad sandrygg i ett
pass mellan tvänne berg, tyckas alla haft ungefär
g till 3 alnars längd, ehuru de flesta äro nu
mera afslagna och några alldeles borta, derigecom
att fyllning härifrån blifvit bemtad för den
omkringkrökande vägen. Nämnda sandrygg sträcker sig
90 steg uppåt, hvarest den delas i tvänne minre,
hvardera vid paes 31 steg, hvilka troligtvis aldrig
varit randade med stenar. I den vinkel, som
bhärigenom uppkommer, äro några orediga
stensättningar, och åt höger stå trenne stenar och synes spår
efter den fjerde, hvilka tillsammans bildat en
quadrat.
Af Snorre Sturleson är bekant, det Oden infört
den plägsed, att bränna de dödas kroppar. De rins
gares aska utkastades i hafvet eller nedgräfdes
densamma i jorden, men öfver de förnämares upp”
lades högar, hvarå, om de visat mannamod,
bautastenar ställdes. Dylika minnesvårdar förekomma
än ensamma än Aera i bop, då de stundom äro
oregelbundet kringspridda i likhet med en kämpande
här, stundom Jikasom i leder ordnade till strida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
