Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XLVIII. Lapptrumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’den bhögra och slår an på skinnet rundtom, s3 att
ofvanberörde visare, ringar eller småbitar Aytta sig.
Medan spåmannen således slår på trumman, sjunget
han åfven som alla närvarande, både karlar och
qvinnor. Slutligen plägar han nedfalla i vanmagt och
likasom inslumraz; men doe öfriga fortfara icke dess
minre stt sjunge, tills han uppvaknar, som kan
dröja halfannan’ timma, då svar, enligt ingifvelase,
vid åsy’nenafvisarnen |tållning mot bilderna, med delas
dewm, som fråga. Om t. ex. ringen är vid vwvägen
till de dödas boning (se XLVII. 17); så bemärker
det den sjukas bådanfärd, hverpå de genast göra
ett offer till Jami, de döda, som förmenas mägtige
att bibehålla hhvem de bebaga vid lif; och, då
utgingen efterses på nylt, anses den sjuke, om ringen
kommer på tälten eller byttorna (se 22), med sä.
kerhet återvinna ein belsa; men, går den till de dö,
das boning, så är allt offrande frugtlöst för lifvets
bibehållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
