Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imatras saga av Viljo Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I MATRAS SAGA
»Kolme ön koskea kovoa
tämän ilman kännen alla,
ei ole Vuoksen voittanutta,
ylikäynyttä Imatran.»
(Trenne svåra forsar finnas
under höga himlavalvet,
ingen har mot Vuoksen uppgått,
ingen Imatra besegrat.)
Fruktan och vördnad ha genom seklerna
dragit de kringliggande bygdernas folk till Imatras
dånande virvlar. Bruket att under pingsten, då
våren är som vackrast, i stora skaror samlas till
fest på Imatras stränder säges härstamma ända
från hednisk tid. Festerna ha kanske
ursprungligen stått i samband med naturdyrkan och
innehållit kulthandlingar, men i våra dagar skänka
de, förutom moderna Tivoli-nöjen, ett ständigt
lika uppskattat tillfälle att beundra forsen — och
att låta fotografera sig på dess brädd.
Forsens obetvingliga kraft, dess eviga,
outtröttliga, skummande dån, som hos naturmänniskan
väckte en mer eller mindre primitiv dyrkan, har
ingivit kulturmänniskan djärva tankar och i det
fosterländska sinnet väckt längtan efter nationell
och statlig frihet under svåra tider. De mörka
vattnen från tusen sjöar och vidsträckta
ödemarker ha samlade i Imatra sjungit den av skalden
tolkade glädjehymnen:
»Maalle sullen,
kiusatullen,
voiton virttä laulaa Imatra.»
(För dig, mitt plågade land, sjunger Imatra sin
segersång.)
Samma tonfall som i dessa J. H. Erkkos strofer
återfinner man i J. J. Nervänders:
»Ingens herre, ingens slav»,
i Aleksanteri Rahkonens:
»Vuoksi jyskää,
riehuu, ryskää,
ön kuin jumalattaren
kutsu taistoon vapauden»
(Vuoksen dånar, rasar, skummar; det är
gudinnans maning till strid för friheten) — och i
många andra skalders strofer. Talrika
konstnärer, av dem främst Akseli Gallén-Kallela, ha med
sin pensel förevigat Imatras virvlar.
Men det i rasande fart förbiilande vattnet och
det mjuka skummet ha även alltid ägt en
egendomlig kallande och dragande makt, och så har
Imatra, mer än någon annan plats i Finland,
blivit beryktat såsom en de grusade
förhoppningarnas kyrkogård. Hundratals olyckliga
människor ha kommit från alla väderstreck och kastat
sig i virvlarna för att finna en säker död mot
stenarna i forsens botten eller mot dess
klippväggar. Ibland har det hänt att man varje vecka
sänkt okända döda, vilka strömmen fört till
lugnvattnets stränder nedanom forsen, i jorden på
Jääskis’ kyrkogård.
Naturligtvis har det inte heller saknats
våghalsar, som försökt färdas levande nedför Imatra.
Mången har straffats med döden för sin djärvhet,
och endast en gång, sommaren 1928, har ett
dylikt försök slutat lyckligt — med tillhjälp av
korkdynor och bilringar.
Detta mäktiga naturfenomen började även
tidigt draga till sig turisttrafik i egentlig mening.
Redan år 1772 gjorde kejsarinnan Katarina II en
färd till Imatra för att beundra den mäktiga
forsen. (Trakterna kring Imatra voro åren 1743—
1811 införlivade med ryska riket.) Att man tidigt
insåg forsens betydelse som sevärdhet framgår
även därav, att forsens stränder vid storskiftet i
början av 1800-talet avskildes till en kronopark
avsedd att tjäna turisttrafiken. Mot slutet av
1800-talet finner man vid forsen ett litet hotell
och en linbana, som för turister i en korg över
Imatra. År 1892 blir järnvägen Viborg—Imatra
färdig och likaså landsvägsbron över forsen. År
1903 uppföres det nuvarande statshotellet. På
grund av alla dessa åtgärder tilltog
turisttrafiken oavbrutet i omfång. I synnerhet drogo
dessa natursköna nejder till sig skaror av
Petersburgs överklass; nya hotell och sanatorier
byggdes, ryssarna uppförde villor på Saimens stränder,
överallt ljöd ryska språket, och den karelske
småbrukaren lockades av glänsande rubler från sin
torva till hyrkuskens lätta men mjukryggade yrke.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
